arrow

Från Bach till Sandström

De sex motetterna för kör av Johann Sebastian Bach hör till körlitteraturens absolut mest framförda och älskade verk. Sven-David Sandström har tagit upp traditionen att skriva körmusik för hela kyrkoåret och hans musik sjungs idag av körer över hela världen. I denna konsert framför Radiokören under ledning av Kaspar Putnins verk av de två kompositörerna, sida vid sida.

Från mitten av 1960-talet och cirka tjugo år framåt sjöng Sven-David Sandström i Hägerstens Motettkör. Där exponerades han för de stora, klassiska verken och den centrala 1900-talsmusiken, vilket skulle bli en oerhört viktigt erfarenhet. Sandström har till och med hävdat att det var tack vare kören och dess dirigent Ingemar Månsson som han började skriva körmusik. Så småningom hittade tonsättningar av Blake, Stagnelius och Ekelöf ut från tonsättarens skrivarverkstad. Och i en körmiljö där Johann Sebastian Bach ofta stod på programmet kom han liksom inte undan. Sandström har själv sagt: ”Jag har velat känna en historisk gemenskap med honom. Stå inför samma texter. Känna mig olik Bach, men ändå inte. Detta har jag upplevt när jag sjungit i Hägerstens Motettkör.”

Det är lätt att svepas med i Bachs körmusik, motetterna till exempel; en form som i 1700-talets Leipzig ansågs vara antik men som i Bachs händer växer och når sin höjdpunkt. Deras mer eller mindre tydligt riktade budskap ger oss anledning att tro att de var skrivna för begravnings- och minnesgudstjänster – ja, inte den jublande Singet dem Herrn som möjligen tillkom som övningsstycke för eleverna på Thomas-skolan. Men i Komm, Jesu, komm, där ropen på Jesus följs av en kanonlek med utropen ”komm, komm”, inleds den avslutande koralen med orden: ”Jag innesluter dig i mina händer och säger god natt till världen”. Jesu, meine Freude är ett vitt spänt bygge med stundom mycket tät, stundom nästan genomskinlig struktur. Genom de elva satserna alternerar Bach den förtröstansfulla koralen av Johann Franck med verser ur Paulus romarbrev, som med närmast uppfordrande ton resonerar om världslig död och himmelsk evighet.

Så har också Sandström skrivit musik med koppling till Bachs. Laudamus te finner vi hos Bach i h-mollmässan – där en livlig aria för sopran och violin, medan den hos Sandström blir en mer oroande lovsång. I Es ist genug ser vi ett exempel på hur en melodi kan färdas genom seklerna. Bach använde Johan Rudolf Ahles koral Es ist genug som slutkoral i kantaten O Evigkeit, du Donnerwort, där den lätt identifieras. Någonstans anas den också hos Sandström, om än mer dold i den Sandströmska strukturen.

Om Bach hade olika arbetsgivare i flera tyska städer så stannade Antonio Lotti i Venedig hela livet, utom 1717–1719 då han huserade i Dresden. Där hittades också manuskriptet till hans kanske mest kända verk, Crucifixus, ursprungligen en del av Credo i F-dur för kör och orkester men där kören i just denna sats ursprungligen ackompanjerades av endast continuo. Även om verket hittades i Dresden komponerades det sannolikt före 1717 och är ett utmärkt exempel på perfekt polyfoni från det tidiga 1700-talets Venedig.

Text: Karin Ekedahl


RADIOKÖREN Skriv ut

Medverkande

 

Radiokören är som en bergsbestigare i musikvärlden. Flera hundra år av svensk a cappella-tradition i kombination med framåtsträvande och kulturellt mångsidig repertoar, liksom samarbeten med några av världens bästa dirigenter, har etablerat Radiokören som en av de främsta ensemblerna i sitt slag. Genom Sveriges Radio P2 når kören inte bara konsertpubliken utan också en mängd lyssnare i etern och på webben.

I maj 1925 hade Radiokören sin allra första konsert och ribban lades högt redan från början. När ensemblen grundades var ett av dess uppdrag att ”verka på en hög ideell, kulturell och konstnärlig nivå”. Den legendariske körledaren Eric Ericson utvecklade kören till en världsberömd ensemble och under hans ledning lockades tonsättare som Paul Hindemith, Frank Martin och Igor Stravinsky till Stockholm. Där fick de höra sin musik framförd som de aldrig hört den tidigare. Även svenska tonsättare skrev körmusik på nya sätt, inspirerade av den unika ensemblens möjligheter.

I januari 2011 utsågs Radiokören till en av världens tio bästa körer av den brittiska tidskriften Gramophone. Körens skivinspelningar har belönats med exempelvis det prestigefyllda Edison Klassiek (Mass & Motets, 2015) och Diapason d’Or (Nordic Sounds, 2011). Regelbundna turnéer hör till körens verksamhet och vid utdelningen av Musikexportpriset 2010 belönades ensemblen med regeringens hederspris för att de ”under mer än ett halvsekel satt den svenska körmusiken på kartan”. I november 2017 gästade Radiokören Lincoln Center i New York City tillsammans med Svenska Kammarorkestern och dirigent Thomas Dausgaard med Beethovens Missa solemnis. I april 2018 gjorde de Mozarts Mässa c-moll med Berlinfilharmonikerna under ledning av Daniel Harding vid tre utsålda konserter och tidningen Tagesspiegel skrev: ”Det är med rätta kören anses vara en av de bästa av sitt slag.”

Under säsongen 2018–2019 kommer Radiokören och Sveriges Radios Symfoniorkester att göra flera storslagna verk för kör och orkester, som Mendelssohns Die erste Walpurgisnacht och Brahms Ein deutsches Requiem. Naturligtvis hyllar kören sin tidigare chefsdirigent, Eric Ericson, med en jubileumskonsert helt i Ericsons egen anda med banbrytande ny musik och portalverk ur körrepertoaren. Samarbetet med Jacob Mühlrad fortsätter med ett nytt uruppförande i november 2018, det mångbottnade stycket Time. Under säsongen uruppför Radiokören även spännande ny musik av Ylva Skog, Malin Bång, Lisa Streich och högaktuella Raminta Šerkšnytė. I april 2019 väntar en gränsöverskridande konsert med den prisbelönade sångerskan Ane Brun och dirigent Hans Ek. Ett nytt år fyllt av överraskningar och fantastisk musik.

Som dirigent för Lettiska Radions kör sedan 1992 har Kaspars Putniņš byggt upp en omfångsrik och bred repertoar från renässansmusik till dagsfärska, nyskapande körverk. Att uppmuntra och främja nyskriven musik för kör förblir en hjärtefråga för Putniņš som har byggt nära relationer med framstående tonsättare i Norden och Baltikum. Han gör regelbundet gästframträdanden med ensembler som BBC Singers, Berliner Rundfunkchor, Collegium Vocale Gent och RIAS Kammerchor. Sedan 2014 är han även konstnärlig ledare och chefsdirigent för Estonian Philharmonic Chamber Choir och var 2013 en av initiativtagarna till den europeiska ungdomskören Tenso Europe Chamber Choir. Putniņš har gjort skivinspelningar på bland annat BIS, Hyperion och Glossa av verk som Pēteris Vasks Māte saule, Rachmaninovs Vespermässa och Johannes Chrysostomos liturgi samt musik av tonsättare Gavin Bryars, Ēriks Ešenvalds och Valentin Silvestrov.

Ungefärlig konsertlängd: 1 tim 20 min