arrow

Mahlers åttonde symfoni

Med ofattbar kraft drabbades Gustav Mahler av inspiration på sommaren 1906 då han, i stället för att vila upp sig, inom loppet av några månader hade skrivit hela det monumentala verket för tre körer, åtta sångsolister och stor orkester. Hans fru Alma berättade efteråt hur ”Veni, creator spiritus”-musiken i första satsen komponerades innan Mahler fick texten, men likväl passade de perfekt ihop. De två satserna i Mahlers Symfoni nr 8 för samman pingstpsalmen från 800-talet med Johann Wolfgang von Goethes tusen år yngre teaterpjäs ”Faust”. Det är ett banbrytande och optimistiskt verk som låter, med tonsättarens egna ord, ”som om hela universum börjar sjunga”.

Den framförs inte ofta, Mahlers Symfoni nr 8 i Ess-dur. Det har inget att göra med några brister i konstnärlig eller intellektuell kvalitet; tvärt om har symfonin lovprisats sedan uruppförandet i september 1910. Att verket inte spelas oftare beror enbart på den enorma besättning som krävs för ett fullgott framförande. Med visst fog gav impressarion Emil Gutmann verket smeknamnet ”De tusendes symfoni”, även om Mahler själv konsekvent tog avstånd från det och aldrig sanktionerade den dock tveklöst slagkraftiga undertiteln. Gutmanns uppgift var dock att att väcka intresse för uruppförandet och i det avseendet passade – och passar – namnet bra.

Mahler ångrade dock ganska snabbt att han involverat Gutmann i planeringsarbetet; i sin korrespondens beskrev han sin oro för att impressarion skulle ”förvandla konserten till en cirkusföreställning”. Själv hade han djupare ambitioner med verket och den massiva orkester- och sångaruppsättning som krävdes var inte för storhetens egen skull utan för att förverkliga hans konstnärliga idé: ”Föreställ dig att hela universum börjar sjunga och återskalla. Det är inte längre mänskliga röster utan kretsande planeter och solar.” För att fullt ut uttrycka denna kosmiska vision gick Mahler längre än vad som tidigare gjorts.

Redan 1911 sprängde Arnold Schönberg, som för övrigt inspirerades av Mahler, den här gränsen bortom gränser ånyo med den storslagna sångcykeln Gurrelieder. Men när Mahler skrev sin symfoni sommaren 1906 var den här syntesen av symfoni, kantat, motett och romans banbrytande, vilket han också själv var medveten om. Han kallade själv verket för det främsta han skrivit och att hans tidigare sju symfonier blott var preludier till denna.

Symfonin öppnas med en triumferande åkallan: ”Veni, creator spiritus”, en psalm från 800-talet som också återfinns i Svenska kyrkans psalmböcker som ”Kom, Skaparande, Herre god”. Psalmtexten hade på 1800-talet översatts till tyska av Johann Wolfgang von Goethe, som menade att dess budskap stämde överens med hans egen filosofi. Mahler, som var en stor beundrare av Goethe, har som parallell till psalmen i symfonins andra sats tonsatt slutet av Goethes egen tragedi ”Faust”, där huvudkaraktärens själ räddas från djävulens grepp och stiger upp till himlen. Mahler ville förmedla att kärleken var vägen till människans frälsning, ett ganska drastiskt steg från den pessimism som hade präglat hans tidigare musik.

På Berwaldhallen framfördes Mahlers Symfoni nr 8 senast i februari i år, men dessförinnan var det tolv år sedan. Passa på att avnjuta det här storslagna, glädjerusiga och livsbejakande verket live – en sällsynt och garanterat minnesvärd upplevelse.


SVERIGES RADIOS SYMFONIORKESTER arrow RADIOKÖREN Skriv ut

Medverkande

 

Sveriges Radios Symfoniorkester är hela Sveriges orkester. Oavsett var i landet du bor kan du lyssna på orkesterns konserter i Sveriges Radio P2 i etern och på webben och flera av dem visas också i Sveriges Television. Varje år framför orkestern älskade verk ur den klassiska repertoaren och nyskriven musik av spännande, samtida tonsättare. Dessutom samarbetar de med framstående jazz-, pop- och rockartister och strävar ständigt efter att utvecklas och bryta ny mark.

Den första radioorkestern bildades 1925, samma år som Radiotjänst påbörjade sina sändningar. Under de första 40 åren ansvarade en rad olika musikprofiler för den radiosända orkestermusiken. Sveriges Radios Symfoniorkester fick sitt nuvarande namn 1967 och har sedan dess, under enastående chefsdirigenter som Sergiu Celibidache, Herbert Blomstedt och Esa-Pekka Salonen, formats till en internationellt ryktbar konstmusikensemble i toppklass. Sedan 2007 är Daniel Harding orkesterns chefsdirigent som säsongen 2016–2017 firade sitt tioårsjubileum med att göra tre av 1800-talets stora symfoniska verk.

Orkestern turnerar regelbundet och blir ofta inbjuden till internationella festivaler och konserthus. Våren 2016 turnerade de i Europa tillsammans med Mozart-specialisten Maria João Pires och den uppmärksammade violinisten Veronika Eberle. Under 2014 gästade de såväl påskfestivalen i Aix-en-Provence som the BBC Proms i London. I maj 2017 gjorde orkestern en stor turné med musik av bland andra Ravel, Dvořák och Mahler. Tillsammans med den Grammybelönade violinisten Joshua Bell besökte de bland annat Wien, Salzburg och Milano. Under Östersjöfestivalen 2017 uruppförde Sveriges Radios Symfoniorkester Aeterna av Anders Hillborg, ett beställningsverk som är en del av ett filmprojekt om FN:s 17 miljömål. Festivalen avslutades med Mahlers Symfoni nr 6 under ledning av chefsdirigent Daniel Harding.

I augusti 2018 avslutade orkestern den prestigefyllda Edinburgh International Festival med Mahlers Symfoni nr 8, med vilken de bara veckan innan öppnat den sextonde Östersjöfestivalen. Säsongen 2018–2019 omfattar flera stora verk för kör och orkester som Brahms Requiem och Mendelssohns Die erste Walpurgisnacht. Sveriges Radios Symfoniorkester är också mycket stolta att presentera sin nye förste gästdirigent, Klaus Mäkelä, som kommer att göra tre konserter under säsongen med bland annat Sjostakovitjs femte, sjätte och sjunde symfonier. Andra uppmärksammade gästspel är Malin Byström, Christian Gerhaher, dirigenten Mirga Gražinytė-Tyla och pianisten Conrad Tao. I november 2018 åker orkestern på en ny, omfattande Europaturné och i september gästade de dessutom Anima Mundi Festival i Pisa.

Radiokören är som en bergsbestigare i musikvärlden. Flera hundra år av svensk a cappella-tradition i kombination med framåtsträvande och kulturellt mångsidig repertoar, liksom samarbeten med några av världens bästa dirigenter, har etablerat Radiokören som en av de främsta ensemblerna i sitt slag. Genom Sveriges Radio P2 når kören inte bara konsertpubliken utan också en mängd lyssnare i etern och på webben.

I maj 1925 hade Radiokören sin allra första konsert och ribban lades högt redan från början. När ensemblen grundades var ett av dess uppdrag att ”verka på en hög ideell, kulturell och konstnärlig nivå”. Den legendariske körledaren Eric Ericson utvecklade kören till en världsberömd ensemble och under hans ledning lockades tonsättare som Paul Hindemith, Frank Martin och Igor Stravinsky till Stockholm. Där fick de höra sin musik framförd som de aldrig hört den tidigare. Även svenska tonsättare skrev körmusik på nya sätt, inspirerade av den unika ensemblens möjligheter.

I januari 2011 utsågs Radiokören till en av världens tio bästa körer av den brittiska tidskriften Gramophone. Körens skivinspelningar har belönats med exempelvis det prestigefyllda Edison Klassiek (Mass & Motets, 2015) och Diapason d’Or (Nordic Sounds, 2011). Regelbundna turnéer hör till körens verksamhet och vid utdelningen av Musikexportpriset 2010 belönades ensemblen med regeringens hederspris för att de ”under mer än ett halvsekel satt den svenska körmusiken på kartan”. I november 2017 gästade Radiokören Lincoln Center i New York City tillsammans med Svenska Kammarorkestern och dirigent Thomas Dausgaard med Beethovens Missa solemnis. I april 2018 gjorde de Mozarts Mässa c-moll med Berlinfilharmonikerna under ledning av Daniel Harding vid tre utsålda konserter och tidningen Tagesspiegel skrev: ”Det är med rätta kören anses vara en av de bästa av sitt slag.”

Under säsongen 2018–2019 kommer Radiokören och Sveriges Radios Symfoniorkester att göra flera storslagna verk för kör och orkester, som Mendelssohns Die erste Walpurgisnacht och Brahms Ein deutsches Requiem. Naturligtvis hyllar kören sin tidigare chefsdirigent, Eric Ericson, med en jubileumskonsert helt i Ericsons egen anda med banbrytande ny musik och portalverk ur körrepertoaren. Samarbetet med Jacob Mühlrad fortsätter med ett nytt uruppförande i november 2018, det mångbottnade stycket Time. Under säsongen uruppför Radiokören även spännande ny musik av Ylva Skog, Malin Bång, Lisa Streich och högaktuella Raminta Šerkšnytė. I april 2019 väntar en gränsöverskridande konsert med den prisbelönade sångerskan Ane Brun och dirigent Hans Ek. Ett nytt år fyllt av överraskningar och fantastisk musik.

Eric Ericsons kammarkör grundades 1945 av den då 27-årige Eric Ericson och har sedan dess intagit en central plats i svenskt och internationellt musikliv. Ensemblens intresse av att hela tiden söka ny musik och nya arbetsområden har givit dem en mycket bred repertoar: från tidig musik till det allra senaste. För generationer svenska och internationella tonsättare har kören representerat ett ideal med sin typiskt nordiska klang och drivna virtuositet. Eric Ericsons kammarkör hör till det internationella toppskiktet av professionella ensembler. Sedan 2013 är Fredrik Malmberg körens chefdirigent.

Mikaeli kammarkör bildades 1970. Grundare var Anders Eby, som allt sedan starten varit körens dirigent och konstnärlige ledare. Det musikaliska målet har alltid varit att pröva det som känns musikaliskt spännande, vilket har gjort körens verksamhetsfält brett. Repertoaren är till lika delar profan och sakral. Den omfattar såväl de stora verken för kör och orkester som musikdramatiska verk, folkmusik och svensk körlyrik. Tyngdpunkten har dock kommit att ligga på de stora nutida a cappella-verken.

S:t Jacobs Kammarkör framträder regelbundet vid gudstjänster och konserter i S:t Jacobs Kyrka och Storkyrkan i Stockholm. Körens repertoar består dels av a cappella-stycken från olika stilar och epoker och dels storskaliga verk för kör och orkester. Kören har vunnit flera av Europas främsta körtävlingar och även deltagit i ett stort antal festivaler. S:t Jacobs Kammarkör leds av Gary Graden.

Adolf Fredriks kyrkas diskantkör består av barn i åldrarna 9–12 år. Kören har en hög ambitionsnivå och sjunger såväl enstämmig som flerstämmig körmusik för lika röster. Kören uppträder själva samt tillsammans med pianist eller organist, olika instrumentalensembler eller orkestrar. Repertoaren riktar sig mot den klassiska körtraditionen men omfattar även jazz, visa, folkton, med mera. Kören leds av Christoffer Holgersson.

Kören Choristas sångare är mellan 13-18 år. Kören medverkar i gudstjänster, konserter och gör konsertresor och är från Hägerstens församling. Chorista leds av  Kerstin Börjeson.

Daniel Harding är Sveriges Radios Symfoniorkesters chefsdirigent sedan 2007. Han är även avgående chefsdirigent för Orchestre de Paris, konstnärlig ledare för Anima Mundi-festivalen i Pisa och hedersdirigent hos Mahler Chamber Orchestra, som han jobbat med i över 20 år. Harding gästar regelbundet framstående orkestrar som Wienfilharmonikerna, Staatskapelle Dresden och Concertgebouworkestern i Amsterdam. Han har gjort flera prisbelönade skivinspelningar som Grammy-belönade Billy Budd av Benjamin Britten med London Symphony Orchestra och Beethovens Pianokonsert nr 3 och 4 med Sveriges Radios Symfoniorkester och Maria João Pires.

Harding började spela trumpet som barn, men i tonåren tog intresset för dirigering över. Som sjuttonåring satte han upp Arnold Schönbergs Pierrot Lunaire med några studiekamrater, vilket ledde till jobb som assistent åt Sir Simon Rattle vid Birminghams symfoniorkester i ett år. Han avslutade sin tid med att själv leda orkestern, vilket blev hans professionella debut som dirigent.

I augusti 2018 avslutade Daniel Harding och Sveriges Radios Symfoniorkester den prestigefyllda Edinburgh International Festival med Mahlers storslagna Symfoni nr 8 tillsammans med internationella stjärnsolister som Karen Cargill och Christopher Maltman. I september gästade de Anima Mundi-festivalen i Pisa och i november åker orkestern på en omfattande Europaturné med konserter i bland annat Tyskland, Österrike och Schweiz. Harding är även en eftertraktad operadirigent med återkommande engagemang vid exempelvis La Scala i Milano, Wiener Staatsoper och festivalen i Aix-en-Provence.

Harding är angelägen att utbilda och inspirera sin publik. Han vill att barn och ungdomar själva skall få uppleva musiken med instrument i händerna och att publiken får en fördjupad relation till – och därmed också förståelse av – musiken. ”Jag vill förmedla att musik är mer än en kort förströelse,” säger Harding. ”Den är en del av våra liv och jag tror att när publiken blir medveten om det kommer de att lyssna på ett annat sätt.”

Sopranen Hanna Husáhr kommer från Borlänge och studerade vid Guildhall School of Music and Drama i London, på Operahögskolan i Göteborg samt Stockholms Operastudio. 2009 operadebuterade hon som Leïla i Pärlfiskarna. Hon har även spelat Adina i Kärleksdrycken, Romilda i Xerxes och Zerlina i Don Giovanni. Utöver detta har Hanna en bred konsertrepertoar som sträcker sig från tidig barock till nyskriven musik, och hon har arbetat med dirigenter som Leif Segerstam, Pinchas Steinberg, Mikko Franck och Herbert Blomstedt. Hanna mottog Jussi Björlings pris 2011, Christina Nilsson-stipendiet 2013, Mozartpriset i Stenhammartävlingen 2016 och Birgit Nilsson-stipendiet 2017.

Sopranen Ida Falk Winland är utbildad vid Royal College of Music och National Opera Studio i London. Hon inledde förra säsongen på GöteborgsOperan, där hon varit en återkommande gäst, och på Opéra National de Paris. Ida har tidigare sjungit roller på bland annat Kungliga Operan, Teatro alla Scala, Covent Garden och Opéra National de Lorraine. Hon har arbetat med dirigenter som Esa-Pekka Salonen, Sakari Oramo, Gustavo Dudamel, Daniel Harding, och Valery Gergiev. Hon är en ofta anlitad konsertsolist och har sjungit med såväl Kungliga Filharmonikerna och Sveriges Radios Symfoniorkester som med Göteborgs Symfoniker.

Medverkan i Mendelssohns Elias med London Philharmonic samt mottagandet av Kathleen Ferrier Award 2002 var två tidiga höjdpunkter i skotska mezzo-sopranen Karen Cargills karriär. Sedan dess har uppträtt med en rad olika filharmoniska orkestrar i bland annat Boston, Philadelphia, Seoul, Rotterdam, Berlin och London. Hon har jobbat med framstående dirigenter som Myung-Whun Chung, Bernard Haitink, Robin Ticciati och Valery Gergiev. På operascenen har Cargill framträtt som Waltraute i Ragnarök på Deutsche Oper, Suzuki i Madama Butterfly på English National Opera och Isabella i Italienskan i Alger på Scottish Opera.

Pers Anna Elisabet Larsson, född 10 september 1966 i Stockholm, är svensk konsert- och operasångare (alt). Hon är gift med tenoren Göran Eliasson och har blivit omskriven som en av världens ledande altsångerskor. Hon har bland annat positionerat sig i rollen som Erda i Wagners operor Rhenguldet och Siegfried med framträdanden på operahus i Berlin, München, Wien, Salzburg, Stockholm, Aix en Provence och som Fricka i Valencia och Florens.

Anna Larsson började sina musikstudier i Adolf Fredriks Musikklasser från mellanstadiet och genom gymnasiet. Därefter utbildade hon sig på Operastudio 67 och Operahögskolan i Stockholm. Hon debuterade på operascenen som Gud Moder i Tokfursten av Carl Unander-Scharin på Vadstena slott 1996 och internationellt som konsertsångerska i Mahlers 2:a symfoni med Berlinerfilharmonikerna under Claudio Abbado 1997.

Larsson har, förutom Erda, sjungit roller som Waltraute i Wagners Ragnarök, Orfeus i Glucks Orfeus och Euridice, Fricka i Wagners Rhenguldet och Valkyrian samt Delila i Saint-Saëns Simson och Delila på bland annat Kungliga Operan, Berliner Staatsoper, Bayerische Staatsoper i München, Wiener Staatsoper, Valencia, Florence, Festspelen i Salzburg, festspelen i Aix-en-Provence, Det Kongelige Teater i Köpenhamn och Finska Nationaloperan. Med dirigenter som Barenboim, Mehta, Dudamel, Rattle, von Dohnányi, Segerstam och Nagano.

På konsertscenen har Anna Larsson profilerat sig som framförallt uttolkare av Gustav Mahlers verk. Hon framträder med bland andra Berliner Philharmoniker, Los Angeles Philharmonic, London Philharmonic, New York Philharmonic, Chicago Symphony Orchestra, Concentus Musicus Wien och Wiener Philharmoniker.

Som konsertsångerska arbetar Larsson regelbundet med världens mest renommerade dirigenter. Hon gör i stort sett hela konsertrepertoaren för alt och orkester, från Händels Messias över Elgars Sea Pictures till Gustav Mahlers samtliga sångcykler och Verdis Requiem med bland andra Abbado, Salonen, Haitink, Gilbert, Barenboim, Rattle, Mehta, Dudamel, Osawa, Masur, Maazel, Blomstedt och Harnoncourt.

Larsson har gjort ett tiotal inspelningar för cd och dvd, bland annat med Claudio Abbado, David Zinman och Herbert Blomstedt.

Tenoren Simon O’Neill från Nya Zeeland arbetar på ett flertal av de stora operahusen. Han har sjungit på Teatro alla Scala, Metropolitan Opera House, Royal Opera House, Bayerische Staatsoper och både Salzburg- och Bayreuthfestivalen. Främst är han känd för sina krävande roller som Parsifal och Lohengrin. Simon O’Neill räknas idag som en av världens finaste hjältetenorer (tyska: Heldentenor) med sin stora och täta stämma. 2017 blev han, i samband med Drottning Elizabeths födelsedag, utnämnd till “Officer of the New Zealand Order of Merit” för sitt bidrag till operan. Utöver Wagner-roller inkluderar Simon O’Neills repertoar även Otello, Florestan i Fidelio, Cavaradossi i Tosca, och Mao i Nixon in China.

Efter att ha tagit examen i biokemi sadlade den engelske barytonen Christopher Maltman om och började studera vid Royal Academy of Music i London. Han har blivit världskänd för titelrollen i Mozarts Don Giovanni som han även spelat i en filmatisering av operaregissören Kasper Holten. Maltman har börjat göra sig känd som Verdisångare som exempelvis Posa i Don Carlos, Germont i La traviata och titelrollen i Simon Boccanegra. Han är också en mycket uppskattad romanssångare och vann tidigt i sin karriär Liederpriset vid den prestigefyllda tävlingen Cardiff Singer of the World. Han har gjort uppskattade skivinspelningar på bland annat Hyperion, Warner och Chandos.

Basbarytonen Shenyang föddes i Tianjin, Kina, och studerade vid Shanghais musikkonservatorium. 2010 framförde han världspremiären av Xiaogang Yes Song of Farewell, som skrevs till honom, med Kinas nationella symfoniorkester. 2012-13 spelade Shenyang rollen som Figaro i Mozarts Figaros bröllop vid Nationella centret för scenkonst i Beijing.  I Nordamerika har han framfört Beethovens nionde symfoni med Torontos symfoniorkester, och vid Metropolitan Opera House har han spelat brudgummen Masetto i Mozarts Don Giovanni, kumpanen Garibaldo i Händels Rodelinda och filosofen Colline i Puccinis La bohème. 2010 vann Shenyang Montblanc New Voices vid Stars of the White Nights Festival.

Musiken

Ungefärliga tider

Gustav Mahler var plågad av skrivkramp under sommaren 1906 och bestämde sig för att vila upp sig. Fast redan på första semesterdagen blev han överväldigad av inspiration: ”På tröskeln till min gamla verkstad”, skriver Mahler, ”tog skaparanden tag i mig och skakade om mig och drev mig under de följande åtta veckorna tills mitt största arbete var utfört.” När Mahler var klar med skisserna till sin Symfoni nr 8, så var han ännu lika överväldigad: ”Jag har aldrig komponerat något liknande”, skriver han. ”I innehåll och stil är det helt och hållet annorlunda mina andra verk, och det är med all säkerhet mitt finaste arbete.”

Den åttonde symfonin utgörs av två delar som binds samman av tanken på försoning genom kärleken. Mahler valde att sammanföra den latinska 800-talshymnen Veni creator spiritus (Kom skaparande) och slutscenen ur Goethes Faust. I den tyska traditionen fanns inget annat verk som var så läst och citerat som Goethes teaterpjäs om doktorn som säljer sin själ till djävulen för att nå makt och framgång. Även Mahler hade pjäsen nära hjärtat. En dam i Venedig, som emellanåt gav husrum åt tonsättaren, berättar att hon brukade förse Mahler med äpple till frukost, lunch och middag, samt sätta en Goethe-biografi i gästrummet, då ”var han i himmelen. Goethe och äpplen är två saker som han inte klarar sig utan.”

Mahlers Symfoni nr 8 är en hyllning till kärleken och mänsklighetens frälsning. Det storslagna eposet är ett av de största körverken som finns. Till skillnad från Beethovens nia och Mahlers tidiga verk används flera körer och solosångare genom hela symfonin. Storheten var nödvändig eftersom Mahler ville fånga hur hela universum börjar sjunga: ”inte längre med mänskliga röster utan med kretsande planeter och solar.” Verket kom att marknadsföras, trots kompositörens aversion, som ”De tusendes symfoni” inför premiären – ett namn som därefter har satt sig. Smeknamnet kom till för att inte mindre än 858 sångare, 171 instrumentalister och Mahler själv som dirigent, sammanlagt 1030 personer framförde verket på premiären i München 1910. Receptionen av tidigare symfonier var ofta en besvikelse för tonsättaren, men annat var det med Symfoni nr 8. Premiären var utsåld med tonsättare som Richard Strauss och Anton Webern samt författare som Thomas Mann i publiken. Applåderna efter slutackordet sägs ha varat i hela tjugo minuter.

Text: Mats Hansson

Kort om tonsättaren Gustav Mahler

Född: 7 juli 1860 i Kalischt, Böhmen

Död: 18 maj 1911 i Wien, Österike

Ubildning: Konservatoriet i Wien för den för Mahler betydelsefulle Anton Bruckner som då inte hade slagit igenom som tonsättare.

Verk i urval: Nio symfonier, samt en ofullbordad tionde. Das Lied von der Erde, Des Knaben Wunderhorn, Lieder eines fahrenden Gesellen, Rückert-Lieder, Kindertotenlieder.

Om Mahlers tidiga mottagande i Sverige: Ture Rangström skrev om Symfoni nr 4, ”denna söta, slippriga och segslitna musik” medan Ollalo Morales beskrev den som ”ganska billiga vitsar”. Den omvittnat kritiske Peterson-Berger skrev däremot: ”betydande och genialt” samt att Mahler åstadkom något av en ”tysk dalmålning”.

Ungefärlig konsertlängd: 1 tim 40 min

Marie Nicole Lemieuxs medverkan är inställd

Ingen buss till Berwaldhallen från Stockholm city:
Busslinje 69 kortas av och kör sträckan Karlaplan – Kaknästornet/Blockhusudden from 20 augusti tillsvidare. Läs mer här

MISSA INTE ÖSTERSJÖKLIPPET!
10 % rabatt på ordinarie biljettpris vid köp av tre olika konserter vid samma tillfälle.
15 % rabatt på ordinarie biljettpris vid köp av fyra olika konserter vid samma tillfälle.
20 % rabatt på ordinarie biljettpris vid köp av fem eller fler olika konserter vid samma tillfälle.
TILL ÖSTERSJÖKLIPPET

Här ser du hela festivalprogrammet