arrow

Songs of Sunset and Dawn

Det är inte bara två musikerstjärnor som möts, utan också två olika klangvärldar: Esa-Pekka Salonens Pianokonsert målar bland annat upp bilden av ett post-biologiskt samhälle med inte bara artificiell intelligens utan även konstgjorda livsformer med helt egen kultur och historia. I spännande kontrast står Raminta Šerkšnytės fusion av blomstrande neo-romantiska motiv och lekfullt utforskande speltekniker i Songs of Sunset and Dawn, en tonsättning av den indisk-bengaliske poeten och filosofen Rabindranath Tagores texter.

Östersjöfestivalen visar två olika sidor av den litauiska tonsättaren Raminta Šerkšnytė: både ett helt nyskrivet körstycke beställt till festivalens hyllningskonsert till Eric Ericson och detta dramatiska verk för orkester, kör och sångsolister. Rubriken ’kantat’ är dock något som tonsättaren själv värjer sig mot. Hon upplever själv att den lätt för tankarna till överdriven och uppskruvad dramatik. I Songs of Sunset and Dawn, som likväl kallas för en ’oratorie-kantat’, har hon medvetet strävat emot det typiska berättarformatet. ”I västerländsk tradition har musik, även instrumental, ofta velat berätta historier. I mitt nya oratorium, fastän genren antyder ett narrativ, vill jag snarare ge uttryck för de upplevelser och sinnestillstånd som texterna inspirerar till.”

Författaren och filosofen Rabindranath Tagore blev 1913 den första icke-europeiska Nobelpristagaren i litteratur. Hans poetiska förmåga och vackra språkdräkt, särskilt på sitt hemlands språk bengali, gjorde honom tidigt känd i och utanför Indien. För Šerkšnytės verk har utvalda texter översatts till litauiska. Ytterligare anknytning till den orientaliska traditionen märks i hur verkets tre satser är knutna till särskilda tider på dygnet: kvällen, natten och morgonen.

Den högt skattade polske science-fiction-författaren Stanisław Lem har inspirerat många andra författare och konstnärer och även andra satsen i Esa-Pekka Salonens pianokonsert, som är en hommage till författaren. ”Jag föreställde mig en post-biologisk kultur, ett resultat av cybernetiska system som plötsligt upplever ett behov av tradition och folklore.” Satsen är, enligt Salonens egen beskrivning, musik skriven av artificiell intelligens och kvittrande robotfåglar. Hela konserten är dramatisk och virtuos och inkluderar även en vänsterhandsetyd, kanhända inspirerat av den enarmade pianisten Paul Wittgenstein och de många verk som skrevs till honom.

Relationen mellan det mekaniska och det organiska är ett återkommande tema i Salonens kompositioner och han har själv sagt att ”det musikaliska uttrycket är ett kroppsligt uttryck; allting kommer ur kroppen”. Både Giedrė Šlekytės uttrycksfulla dirigering, med hela kroppen som sitt instrument, och Andrius Žlabys inlevelsefulla och fysiska spel lämpar sig väl till att realisera Salonens vision.


RADIOKÖREN Skriv ut

Medverkande

 

Litauens nationella symfoniorkester grundades 1940 som Vilnius stadssymfoniorkester och fick sitt nuvarande namn femtio år senare, i samband med landets nyvunna självständighet. Orkestern uppträder vid filharmonin i Vilnius och turnerar regelbundet i hela landet, liksom i Europa och Asien. De har uppträtt vid bland annat Musikverein i Wien, Barbican Centre i London, Royal Concertgebouw i Amsterdam och Suntory Hall i Tokyo. Orkestern har större delen av den litauiska orkesterskatten på sin repertoar, liksom alla stora symfoniska verk och oratorier. De har gjort inspelningar på bland annat Marco Polo, Melodiya, Ella Records och Naxos.

Radiokören är som en bergsbestigare i musikvärlden. Flera hundra år av svensk a cappella-tradition i kombination med framåtsträvande och kulturellt mångsidig repertoar, liksom samarbeten med några av världens bästa dirigenter, har etablerat Radiokören som en av de främsta ensemblerna i sitt slag. Genom Sveriges Radio P2 når kören inte bara konsertpubliken utan också en mängd lyssnare i etern och på webben.

I maj 1925 hade Radiokören sin allra första konsert och ribban lades högt redan från början. När ensemblen grundades var ett av dess uppdrag att ”verka på en hög ideell, kulturell och konstnärlig nivå”. Den legendariske körledaren Eric Ericson utvecklade kören till en världsberömd ensemble och under hans ledning lockades tonsättare som Paul Hindemith, Frank Martin och Igor Stravinsky till Stockholm. Där fick de höra sin musik framförd som de aldrig hört den tidigare. Även svenska tonsättare skrev körmusik på nya sätt, inspirerade av den unika ensemblens möjligheter.

I januari 2011 utsågs Radiokören till en av världens tio bästa körer av den brittiska tidskriften Gramophone. Körens skivinspelningar har belönats med exempelvis det prestigefyllda Edison Klassiek (Mass & Motets, 2015) och Diapason d’Or (Nordic Sounds, 2011). Regelbundna turnéer hör till körens verksamhet och vid utdelningen av Musikexportpriset 2010 belönades ensemblen med regeringens hederspris för att de ”under mer än ett halvsekel satt den svenska körmusiken på kartan”. I november 2017 gästade Radiokören Lincoln Center i New York City tillsammans med Svenska Kammarorkestern och dirigent Thomas Dausgaard med Beethovens Missa solemnis. I april 2018 gjorde de Mozarts Mässa c-moll med Berlinfilharmonikerna under ledning av Daniel Harding vid tre utsålda konserter och tidningen Tagesspiegel skrev: ”Det är med rätta kören anses vara en av de bästa av sitt slag.”

Under säsongen 2018–2019 kommer Radiokören och Sveriges Radios Symfoniorkester att göra flera storslagna verk för kör och orkester, som Mendelssohns Die erste Walpurgisnacht och Brahms Ein deutsches Requiem. Naturligtvis hyllar kören sin tidigare chefsdirigent, Eric Ericson, med en jubileumskonsert helt i Ericsons egen anda med banbrytande ny musik och portalverk ur körrepertoaren. Samarbetet med Jacob Mühlrad fortsätter med ett nytt uruppförande i november 2018, det mångbottnade stycket Time. Under säsongen uruppför Radiokören även spännande ny musik av Ylva Skog, Malin Bång, Lisa Streich och högaktuella Raminta Šerkšnytė. I april 2019 väntar en gränsöverskridande konsert med den prisbelönade sångerskan Ane Brun och dirigent Hans Ek. Ett nytt år fyllt av överraskningar och fantastisk musik.

Dirigenten Giedrė Šlekytė från Litauen har studerat i Vilnius, Graz, Leipzig och Zürich för bland andra Martin Sieghart, Ulrich Windfuhr och Johannes Schaefli samt vid mästarkurser för exempelvis Bernard Haitink och Colin Metters. Hon har gästat orkestrar som Chuncheon Philharmonic Orchestra i Sydkorea, Brandenburgisches Staatsorchester Frankfurt, Bruckner Orchestra Linz samt här i Sverige bland annat Gävle symfoniorkester, Kungliga Filharmonikerna och Norrlandsoperans symfoniorkester. Giedrė Šlekytė är sedan hösten 2016 förste dirigent vid Stadttheater Klagenfurt.

Den litauiske pianisten Andrius Žlabys har prisats för sin virtuositet, sitt hypnotiska musicerande och både äventyrliga och insiktsfulla musikaliska tolkningar. Sedan debuten vid Salzburgfestivalen 2012 med Gustav Mahler Youth Orchestra och Mirga Gražinytė-Tyla har han gjort bejublade framträdanden runt om i Europa, USA och Asien och återkommande turnéer med violinisten Gidon Kremer. Hans inspelning av George Enescus Pianokvintett med Gidon Kremer och Kremerata Baltica nominerades 2003 till en Grammy. Žlabys har uppträtt vid exempelvis Royal Concergebouw i Amsterdam, Carnegie Hall i New York, Suntory Hall i Tokyo och Musikverein i Wien.

Sopranen Lina Dambrauskaitė från Litauen belönades redan som student med flera utmärkelser och stipendier och har turnerat i Europa och Asien med Litauens nationella symfoniorkester, med vilka hon gjort flera konserter, liksom landets andra stora orkestrar. Hon har medverkat vid uruppföranden av operaverk som Geros dienos av Lina Lapelytė och Julius Juzeliūnas Žaidimas. Som konsertsångerska har hon gjort både stora sakrala verk som Bachs Johannespassion och Schuberts Mässa nr 6 i Ess-dur och även Mahlers Symfoni nr 4. Bland operarollerna finns Frasquita i Bizets Carmen, Yniold i Debussys Pelléas och Mélisande och titelrollen i Händels Semele.

Den litauiska mezzosopranen Justina Gringyte har hyllats för sin strålande teknik och tolkningsförmåga. Hon utnämndes till årets unga sångare 2015 av International Opera Awards. Året innan uppmärksammades hennes inspelning av Rachmaninov-sånger med pianisten Iain Burnside av musiktidningen Gramophone. Bland hennes operaframträdanden kan nämnas Georges Bizets Carmen i Lissabon och Vilnius, Ödets makt av Verdi vid Welsh National Opera och Vincenzo Bellinis I Capuleti e i Montecchi vid Litauiska nationaloperan. Som konsertsångerska gör hon både romanskonserter och stora verk som Beethovens Symfoni nr. 9, Dvořáks Stabat Mater, Mahlers Symfoni nr. 8 och Verdis Requiem.

Den litauiske tenoren Edgaras Montvidas slog igenom efter flera säsonger vid Royal Opera House i London och Frankfurt Opera med roller som Alfredo i La traviata, Fenton i Falstaff, Laertes i Ambroise Thomas Hamlet, Tamino i Trollflöjten och Macduff i Verdis Macbeth. Närmast har han uppmärksammats för sin Lenskij i Tjajkovskijs Eugen Onegin, Alfred i Strauss Läderlappen samt konsertuppsättningar av Szymanowskis Kung Roger och Verdis Requiem. Han har uppträtt med bland andra Berliner Philharmoniker, Boston Symphony Orchestra och BBC Symphony och medverkat vid BBC Proms och internationella musikfestivaler.

Basbarytonen Nerijus Masevičius är välkänd i sitt hemland genom framträdanden med stora litauiska orkestrar som Lithuanian National Symphony Orchestra och Kaunas Symphony Orchestra, men även med utländska ensembler som Banchetto Musicale, Antiphona och Oristano Chamber Orchestra. Masevičius har examen i både sång och kördirigering från Lithuanian Academy of Music and Theatre och är lika hemma i klassisk som i nyskriven opera liksom oratorier, kantater och kammarmusik. Han har spelat in bland annat Paweł Łukaszewskis Via Crucis och Mozarts Vesperae solenelles de confessore. 2018 medverkade han i världspremiären av Albertas Navickas uppmärksammade kammaropera Alpha vid operafestivalen NOA.

Musiken

Ungefärliga tider

Tonsättaren och pianisten Raminta Šerkšnytė blev 2008 en av de yngsta mottagarna av Lithuanian National Prize, hennes hemlands främsta konstnärliga utmärkelse. Gidon Kremer, vars ensemble Kremerata Baltica hon arbetat med flera gånger, har beskrivit hennes De Profundis för stråkorkester som den baltiska musikens visitkort. Bland annat City of Birmingham Symphony Orchestra, Symphonieorchester des Bayerischen Rundfunks och Les Percussions de Strasbourg har framfört hennes verk. Šerkšnytė deltar ofta i nutida musikfestivaler och evenemang både som pianist och kompositör, däribland Gaudeamus Music Week i Amsterdam, ISCM World New Music Days och Klangspuren Schwaz.

Ungefärlig konsertlängd: 1 tim 50 min inkl. paus

Konsertintroduktion i Berwaldhallens nedre foajén kl 18.15-18.30.

Ingen buss till Berwaldhallen från Stockholm city:
Busslinje 69 kortas av och kör sträckan Karlaplan – Kaknästornet/Blockhusudden from 20 augusti tillsvidare. Läs mer här

Giedrė Šlekytė, dirigent ersätter tidigare meddelad dirigent Mirga Gražinyte-Tyla

Nerijus Masevicius, bas, ersätter tidigare meddelade Raimundas Juzuitis

MISSA INTE ÖSTERSJÖKLIPPET!
10 % rabatt på ordinarie biljettpris vid köp av tre olika konserter vid samma tillfälle.
15 % rabatt på ordinarie biljettpris vid köp av fyra olika konserter vid samma tillfälle.
20 % rabatt på ordinarie biljettpris vid köp av fem eller fler olika konserter vid samma tillfälle.
TILL ÖSTERSJÖKLIPPET

Här ser du hela festivalprogrammet