Svensk körmusik
Svensk körmusik förknippas ofta med soldoft och prunkande nordisk natur, men lika ofta hämtar våra kompositörer inspiration bortanför landets gränser. Ylva Skog har i Dalen bara gått till finlandssvenska författaren Solveig von Schoultz, men Mattias Sköld har vänt sig till den kinesiska 1300-talspoeten Liu Ji i We know not where the dragons fly och texten i Carin Malmlöf-Forsslings Ahimsa är på det sydasiatiska liturgiska språket sanskrit. Om inte existerande språk lockar kan man göra som Karin Rehnqvist i Haya! – och uppfinna sitt eget.
Begreppet ”svensk körmusik” associerar man gärna till 1900-talets körlyrik. Men begreppet har växt till att omfatta en repertoar där många tonsättare bidrar med verk med vitt skilda influenser. Som Carin Malmlöf-Forssling som tillbringade större delen av sitt liv i Dalarna men hämtade inspiration och styrka i den internationella fredsrörelsen och den indiska mystiken. I sin vokalmusik lånar hon gärna ord och begrepp från sanskrit, som Ahisma som betyder ickevåld. Ahisma beställdes av Sveriges Radio och uruppfördes av Radiokören 1993 vid körens 75-årsfirande.
Kjell Perders Libera me är skrivet som en del av klimatoperan Earth and Wind som han arbetade med inför ett EU-projekt där musikdramatik skulle framföras på oväntade platser – just Libera me skrevs för Düsseldorfs flygplats. Stycket inleder och avslutar en mänsklig hybrisresa, från Ikaros till erövringen av rymden och lämnar oss med ett personligt ansvar för en lidande jord. Eller som Gabriella Gullin uttrycker det: ”Våra gärningar påverkar inte bara oss själva, utan hela skapelsen.” I Radiokörens beställningsverk I skogen lånar hon Frödings text där han använder naturen för att beskriva mänskliga känslor och erfarenheter.
Calligrammes är Carl Unander-Scharins tonsättning av den franske poeten och surrealisten Guillaume Apollinaires dikter från diktsamlingen med samma namn. I sviten Calligrammes ingår en hel del avancerad teknik men i den femte satsen med titeln Mutation får kören besjunga vad som förändras – och den kärlek som inte gör det. Calligrammes beställdes av Radiokören och uruppfördes i maj 2017.
Från att tidigare ha fört in säregna klanger och instrument i sin musik har Ylva Skog på senare tid intresserat sig för mer traditionella sättningar. I Dalen har den finlandssvenska författaren Solveig von Schoultzs dikt inspirerat henne med sitt personliga tilltal och en livsfilosofisk erfarenhet, samt kontrasten däremellan. Kontrasten i kinesisk popmusik mellan konventionella melodier och ett helt annorlunda språkligt uttryck gav Mattias Sköld idén att utforska möjligheten till nya klanger och uttryck i körmusik. Sålunda fick hans första körstycke, We know not where the dragons fly, text av 1300-talspoeten Liu Ji.
Det kan upplevas som begränsande att sätta musik till svensk text om man tänker att utövarna i många fall har helt annan språkbakgrund. Man kan då välja något av de stora språken men man kan också skapa ett eget. Haya! sjungs på ”hayanska”, ett språk uppfunnet av Karin Rehnqvist. Haya! beställdes av Sveriges Radio för Radiokören och Stockholms Musikgymnasium.
Text: Karin Ekedahl
Medverkande
Radiokören består av 32 professionella sångare som tillsammans bildar ett unikt och dynamiskt instrument, hyllat av musikälskare och kritiker världen över. Radiokören möter publiken på sin hemmascen i Berwaldhallen, Sveriges Radios konserthus, liksom i konsertsalar runt om i landet och på turnéer i hela världen. Dessutom når de miljontals lyssnare i Sveriges Radio P2, på Berwaldhallen Play och internationellt genom EBU.
Sedan 2020 är Radiokörens chefsdirigent den flerfaldigt prisbelönade lettiske kördirigenten Kaspars Putniņš. Sedan januari 2019 är den franske orkester- och kördirigenten Marc Korovitch kormästare för Radiokören, med ansvar för ensemblens vokala utveckling.
Radiokören bildades 1925, samma år som radion påbörjade sina sändningar, och gav sin första konsert i maj det året. I körens omfångsrika skivkatalog finns en mängd kritikerrosade och prisbelönade inspelningar. Hösten 2023 släpptes Kaspars Putniņš första skiva med Radiokören: Robert Schumanns Missa sacra, inspelad med organisten Johan Hammarström.
Sofi Jeannin är chefsdirigent för BBC Singers sedan 2018 och ledare för Franska radions körskola, Maîtrise de Radio France, sedan 2008. Med naturlig auktoritet och bred kunskap inom många stilar är hon en eftertraktad gästdirigent hos körer och orkestrar runt om i världen. Hon var tidigare chefsdirigent för Choeur de Radio France och har undervisat i kördirigering vid Konservatoriet i Évry i norra Frankrike.
Hon gästar regelbundet ensembler som New Japan Philharmonic, Orchestre National de France, Orchestre Victor Hugo i Franche-Comté, Filharmonica Arad, Chamber Choir Ireland, Norrköpings Symfoniorkester och S:t Jacobs Kammarkör. Hon gjorde i augusti 2017 sin första konsert under BBC Proms, med BBC Singers och City of London Sinfonia.
Hon har studerat vid Kungliga Musikhögskolan i Stockholm, vid Konservatoriet i Nice för bland andra Bernard Dutour du Salvert och vid Royal College of Music i London för Paul Spicer, Neil Thompson och David Willcocks. Hon har tilldelats utmärkelser som Akademiska palmen och Arts et Lettres för sina musikaliska gärningar.
Musiken
Carin Malmlöf-Forssling föddes i Gävle men tillbringade större delen av sitt liv i Dalarna där hon från slutet av 1930-talet till början av 2000-talet arbetade som pianolärarinna och komponerade musik. Hon var måttligt intresserad av det musikaliska etablissemanget men var ändå på sitt sätt en del av svenskt musikliv.
Malmlöf-Forssling hämtade inspiration och styrka i den internationella fredsrörelsen och den indiska mystiken. I sin vokalmusik lånar hon gärna ord och begrepp från sanskrit, som ’ahimsa’ som betyder ickevåld och är den moraliska princip som innebär att man inte bör skada eller döda andra levande varelser. Begreppet förknippas gärna med Gandhi som såg ahimsa som vägen till frälsning. Ordet ahimsa utgör i princip hela texten i Malmlöf-Forsslings ungefär elva minuter långa stycke där stämningen bitvis är lätt att associera till yoga eller andra meditativa övningar. Ahimsa beställdes av Sveriges Radio P2 och uruppfördes av Radiokören 1993 vid körens 75-årsfirande.
Text: Karin Ekedahl
Kjell Perders och Göran Sahlbergs opera Earth and Wind för kör, blåsinstrument och slagverk handlar, som namnet antyder, om miljö och klimat. Tonsättaren Kjell Perder är inte främmande för att beröra brännande och aktuella ämnen i sina verk. De senaste åren har han behandlat så vitt skilda ämnen som synskadades verklighet, kön och könsroller, klimat och miljö samt flyktingkrisen i Europa.
Körstycket Libera me är en bärande del i klimatoperan Earth and Wind men också ett självständigt verk som framförts och spelats in flera gånger av bland andra VoNo, vokalensemblen som också beställde operan, och Vancouver Chamber Choir. Stycket kretsar kring ett melodiskt motiv som gång på gång växer till spänningsladdade men andlöst vackra ackord. Flera effektfulla soloinsatser i sopran-, tenor- och barytonstämmorna påminner oss om styckets musikdramatiska bakgrund.
Text: David Saulesco
Gabriella Gullin har genom åren skrivit åtskilliga beställningsverk till såväl Kungliga Operan som olika församlingar, Stockholms och Uppsala stift, körer och privatpersoner. Hennes Requiem per l’uomo innocente har uppmärksammats internationellt med bland annat goda recensioner i USA och Tyskland. Om Radiokörens beställningsverk I skogen säger Gabriella Gullin:
”Gustaf Fröding använder i sitt långa diktverk I skogen naturen för att beskriva sina mänskliga känslor och erfarenheter. Men han använder även skogen som sinnebild för platsen där det goda och det högre, sanna vetandet alltjämt existerar – i skarp kontrast till staden och människan där strider, lömskhet och svek frodas. Av verkets 26 strofer har jag endast använt de fyra inledande, vilka sätter ramen till denna speciella stämning. Redan reagerar den visa naturen, skapad av en annan kvalitet än oss själva, direkt på det som ännu icke utåt är känt och uttalat. Våra gärningar påverkar inte bara oss själva, utan hela skapelsen.”
Text: Karin Ekedahl
Vardagliga, personliga repliker varvas med poetiska landskapsbeskrivningar i den finlandssvenska författaren Solveig von Schoultz dikt Dalen. De korthuggna förmaningarna kan nästan kännas kärva eller bryska sida vid sida med den vackra naturskildringen men samsas ändå fint i diktens helhet, menar tonsättaren Ylva Skog.
Det var det här personliga tilltalet och kontrastrikedomen i texten som tilltalade Skog när hon valde att tonsätta von Schoultz text. Skog är inte en utpräglad sång- eller körtonsättare. Eftersom textens inneboende stämning, rytm och tonläge styr kompositionen innebär det inte en lika stor frihet för henne som instrumental musik. Just moderna dikter, med ojämnt rytmiserade rader och fraser, lockar därför extra mycket eftersom de enligt Ylva Skog också öppnar för friare musik.
Solveig von Schoultz räknas till den andra vågen av finlandssvenska modernister. Kritiker har lyft fram just von Schoultz enkla språk och förmåga att belysa människans inre genom naturmetaforer, drag som återfinns inte minst i Dalen. Ylva Skog har delat upp verket i olika tempi och taktarter för att återspegla och skildra textens omväxlande allvar och sorglösa glädje. Även harmoniken följer texten åt, där partierna i tretakt känns ljusare än de som går i stram fyrtakt. Skog säger själv att hon kan relatera till dikten och den livsfilosofiska erfarenhet som den förmedlar. Körstycket Dalen är skrivet 2018 på beställning av Berwaldhallen och Sveriges Radio.
Text: David Saulesco
Mattias Sköld skriver allt från orkestermusik till solostycken och är lika bekväm med elektronisk musik som akustisk musik. Han uppträder även som live-elektromusiker och har länge varit en del av Stockholms experimentella musikscen.
Under ett Kinabesök exponerades han för kinesisk popmusik och slogs av hur annorlunda det språkliga uttrycket var och av kontrasten mellan språk och musik. Melodierna var ganska konventionella men det språkliga uttrycket helt annorlunda än vad han var van vid. Det gav honom idén att utforska möjligheten till nya klanger och uttryck i körmusik. Sålunda fick Mattias Skölds första körstycke, We know not where the dragons fly eller Bu Zhi Long Qu Chu, kinesisk text av militärstrategen, filosofen, statsmannen och poeten Liu Ji som levde i Kina på 1300-talet. Och ett annorlunda stycke blev det, som med sin text på mandarin onekligen utmanar körsångarna och med växlande taktarter ser till dirigenten inte är sysslolös.
Text: Karin Ekedahl
Karin Rehnqvist var den första kvinnan någonsin i kompositionsklassen på Kungliga Musikhögskolan. År 2009 blev hon Sveriges första kvinnliga professor i komposition och är känd såväl i Sverige som internationellt. Ofta är utgångspunkten Karin Rehnqvists musik det vokala uttrycket. Som tonsättare av körmusik kan det dock upplevas begränsande att sätta musik till svensk text då utövarna i många fall har en helt annan språkbakgrund. Tonsättaren kan då välja något av världsspråken – eller skapa ett eget. Haya! sjungs på hayanska, ett språk uppfunnet av tonsättaren själv.
Hayanska är naturligtvis svårt för lyssnaren att förstå men Karin Rehnqvist ger oss en ledtråd genom att säga att ”Haya är en sång till dagens glädje”. I slutet av stycket viskas också några rader på engelska hämtade från indiansk poesi. Haya! för dubbelkör beställdes av Sveriges Radio P2 och Berwaldhallen för Radiokören och Stockholms Musikgymnasium, en utveckling av Haya! som beställdes till finalomgången av Eric Ericson Award år 2009.
Text: Karin Ekedahl
Konserten ges i Grünewaldsalen, Konserthuset. Mer info här
Fler konserter
BEETHOVENS NIA
Ludwig van Beethovens storslagna nionde symfoni med Sveriges Radios Symfoniorkester, Radiokören och en solistkvartett av högsta klass.
BACHS H-MOLLMÄSSA
Chefsdirigent Kaspars Putniņš leder Radiokören och Sveriges Radios Symfoniorkester i Johann Sebastian Bachs storslagna mästerverk.
BRAHMS, HILLBORG & FRANCK
Radiokören och Sveriges Radios Symfoniorkester bjuder på praktfull och festlig kör- och orkestermusik med den hyllade franska dirigenten Marie Jacquot.