arrow

Verdis Requiem

Med 28 operor till sitt namn är Verdi med all rätt känd som en av Italiens främsta operatonsättare. Hans Messa da Requiem bär tydliga spår av hans musikdramatiska begåvning och kallades också vid uruppförandet för en av hans bästa operor. Under ledning av Venezuelanske dirigenten Domingo Hindoyan framför Kungliga Hovkapellet, körerna från både Kungliga Operan och Göteborgsoperan samt fyra svenska stjärnsolister det här svindlande verket som rör sig mellan det nästan smärtsamt vackra och det bedövande och skräckinjagande. Verdis Requiem är stark musik som både berör och tröstar, i dessa skickliga musikers tolkning kan den såväl röra upp som förlösa ens innersta känslor.

När Verdi fick veta att hans idol, författaren Alessandro Manzoni, hade gått bort, drabbades han av sådan sorg att han inte mäktade med att gå på begravningen i Markuskyrkan i Milano. Men Verdi var inte den ende som sörjde; Manzoni hade inte minst i romanen ”De trolovade” lagt grunden till det moderna italienska språket, liksom Dante Alighieris ”Den gudomliga komedin” influerade språkets tidiga framväxt på 1300-talet. Manzonis roman blev också en symbol för landet Italiens enande, vilket slutligen blivit verklighet bara två år innan han dog.

Fem år tidigare hade Rossini gått bort och Verdi, som beundrade sin äldre kollega, tog initiativ till ett samarbetsprojekt mellan Italiens tonsättare där de gemensamt skulle ta fram en dödsmässa till Rossinis ära. Fastän Verdi själv och tolv andra tonsättare bidrog till den färdiga mässan drabbades projektet av diverse bakslag och uruppförandet uteblev. Sporrad av sorgen efter Manzoni vände sig Verdi till Milanos borgmästare och erbjöd sig att själv skriva en dödsmässa, ett rekviem, för att hedra Manzonis minne. Året därpå, på årsdagen av hans död, uruppfördes det i Markuskyrkan där tidigare begravningsceremonin också hade hållits.

Verdis fallenhet för musikdramatik är tydlig redan i första satsen av Messa da Requiem, eller ”Messa per Manzoni” (Mässa till Manzoni) som det också kallats. Genom hela verket skildrar och dramatiserar Verdi den känslomässiga resan från förlust och saknad, via förlamande och skoningslös skräck inför den yttersta dagen, till människans frälsning och den eviga friden, på samma briljanta och snillrika sätt som i hans operor. Faktum är att mässan av somliga kallades för ”en av Verdis bästa operor”. Tillsammans med bland annat Mozarts egen dödsmässa hör Verdis Requiem till de oftast spelade och mest omtyckta större verken för kör.

Kopplingen till operans värld blir ännu tydligare med solistkvartetten, som alla har Kungliga Operan som en av sina hemmascener. Dirigenten Pier Giorgio Morandi är också han en av operans regelbundna gäster, senast i vintras med Verdis Aida, en opera som för övrigt tillkom två år innan rekviet. Morandi gjorde 1997 en hyllad inspelning av Verdis Requiem med bland andra Ungerska statsoperans orkester och kör och har italiensk opera, särskilt av Verdi och Rossini, som något av sin specialitet. Särskilt roligt är också att välkomna Göteborgsoperans kör som uppträder för första gången under Östersjöfestivalen!


Medverkande

 

Kungliga Hovkapellet är orkestern tillhörande Kungliga Operan i Stockholm. Det är en av världens äldsta ännu existerande orkestrar som snart firar 500-årsjubileum. Redan 1526, under Gustav Vasas första tid som regent, omnämns kapellet i hovstatens räkenskaper. Då bestod ensemblen av 12 musiker, i dag uppgår de till 105 stycken. Bland de många dirigenter som lett ensemblen de senaste åren finns Mattias Böhm, Ben Gernon, Daniele Callegari, Eun Sun Kim, Tobias Ringborg, Cathrine Winnes och Marc Soustrot.

Liksom Kungliga Hovkapellet är Kungliga Operans kör en av världens äldsta ännu existerande ensembler i sitt slag, om än betydligt yngre då den härstammar från 1773. Körmedlemmarna är skickliga och välutbildade solister i egen rätt och kombinerar operaformens särskilda krav med körens diton på ett sätt som rönt bejublade omdömen liksom fina utmärkelser, som Svenska Dagbladets Operapris 2013.

Göteborgsoperans kör består av 46 sångare och är en av landets tre professionella operakörer. Körmedlemmarna som alla är utbildade sångsolister gör även framträdande roller i olika operauppsättningar. Kören medverkar även på konserter, med mindre ensembler och ibland även i musikaler. Göteborgsoperans korister är dessutom kända för att inte bara vara goda sångare utan också goda skådespelare.

Venezuelanske dirigenten Domingo Hindoyan är en av El Sistema-programmets framgångssagor. Efter violinstudier vid El Sistema i Caracas tog han examen i dirigering vid Musikhögskolan i Genève i Schweiz. Han har arbetat med London Philharmonic och The Philharmonia Orchestra under bland andra Esa-Pekka Salonen och Bernard Haitink. Bland hans främsta engagemang kan nämnas Tosca och La bohème av Puccini vid Staatsoper Unter den Linden i Berlin samt Rossinis Il turco in Italia och Semiramide vid Bergen Nasjonale Opera respektive Opéra national de Lorraine. Hösten 2019 tillträder Hindoyan som förste gästdirigent för Polish National Radio Symphony Orchestra.

Den unga svenska sopranen Christina Nilsson tog masterexamen vid Operahögskolan i Stockholm 2017 men har redan hunnit uppträda såväl i Berwaldhallen, Stockholm Konserthus och på Kungliga Operan som på Opéra national de Lorraine och Opéra de Lyon i Frankrike. Under 2018 rolldebuterar hon som Aida på Kungliga Operan, där hon tidigare bland annat gjort Anna i Min bror är Don Juan av Niklas Brommare. Christina Nilsson utsågs till vinnare av 2017 års Renata Tebaldi International Voice Competition. Året innan vann hon både första pris och publikens pris i Stenhammartävlingen. Hon har utsetts till både Jenny Lind- och Birgit Nilsson-stipendiat.

Mezzosopranen Miriam Treichl är en mångsidig konsertsolist och operasångerska som tacklar nyskrivna verk och stora klassiker med samma skicklighet och engagemang. Hon har gjort prisade tolkningar av Hanna Glawari i Lehárs Glada Änkan på Folkoperan, Donna Elvira i Don Giovanni på både Wermland Opera, Confidencen och Drottningholms Slottsteater samt Mère Marie i Poulencs Karmelitsystrarna på Malmö Opera. Treichl har engagerats för ledande roller i flera nyskrivna verk, bland annat Beatrice i Sven-David Sandströms Jeppe, titelrollen i Carl Unander-Scharins Lysistrate och Jean Avril vid uruppförandet av Mats Larsson Gothes Blanche och Marie.

Daniel Johansson är tenoren från Braås i Småland som gick från hårdrock till opera och av Frankfurter Allgemeine liknades vid en ung Pavarotti för sin tolkning av Rodolfo i Puccinis La Bohème. Under 2018 syns han på Kungliga Operans scen i både Puccinis Tosca och Umberto Giordanos Fedora, liksom i Carmen på Semperoper Dresden. Han har sjungit Melot i Wagners Tristan och Isolde med såväl Sveriges Radios symfoniorkester och Daniel Harding som med Orchestre de Paris och Christoph Eschenbach. Johansson är utbildad vid Operahögskolan i Stockholm och har belönats med flera utmärkelser, däribland första pris och publikens pris i Stenhamartävlingen

Basbarytonen Anders Lorentzson tillhör GöteborgsOperans solistensemble och har där bland annat gjort uppmärksammade tolkningar av Baron von Ochs i Strauss Rosenkavaljeren, Wotan i Valkyrian av Wagner, titelrollen i Verdis Falstaff och Banco i flera uppsättningar av Macbeth. Han har även synts på Kungliga Operans scen som exempelvis Sparafucile i Rigoletto, kommendören i Don Giovanni och Basilio i Barberaren i Sevilla. Lorentzson har gästat Metropolitan Opera i New York och nu senast tjeckiska National Theatre Brno med titelrollen i Bartóks Riddar Blåskäggs borg samt som Arkel i Debussys Pelléas och Mélisande vid Den Norske Opera i Oslo.

Musiken

Ungefärliga tider

MISSA INTE ÖSTERSJÖKLIPPET!
10 % rabatt på ordinarie biljettpris vid köp av tre olika konserter vid samma tillfälle.
15 % rabatt på ordinarie biljettpris vid köp av fyra olika konserter vid samma tillfälle.
20 % rabatt på ordinarie biljettpris vid köp av fem eller fler olika konserter vid samma tillfälle.
TILL ÖSTERSJÖKLIPPET

Här ser du hela festivalprogrammet