arrow

40 ÅR AV MUSIK: MAHLERS TREA

En oförglömlig konsertupplevelse med Sveriges Radios Symfoniorkester, chefsdirigent Daniel Harding och världsstjärnan Anne Sofie von Otter. I sin tredje symfoni vill Mahler skänka tröst och lindring från livets smärta och längtan med färgskiftningar och penseldrag så breda att den makalösa musiken inte skulle kunna skrivas på något annat sätt. Fredagens konsert direktsänds med bild på Berwaldhallen Play.

Gustav Mahler var en stor naturälskare. Somrarna då han skrev på sin Symfoni nr 3 d-moll bodde han i en stuga utanför Salzburg, vid alperna. Mellan arbetspassen tog han långa promenader i de vackra omgivningarna och lät inspirationen komma. ”Det tycks mig alltid så märkligt att de flesta när de talar om ’naturen’ bara tänker på blommor, småfåglar och skogsdoft. Ingen av dem känner Dionysos eller den store Pan.”

Det är ingen slump att Mahler hänvisar till de två grekiska fruktbarhets-, natur- och musikgudarna. Faktum är att Mahler övervägde att döpa hela symfonin till just ”Pan” med hänvisning till både den grekiske guden och till själva ordets betydelse: ”allt”. Mahler sympatiserade också med filosofen Friedrich Nietsches idé om människans upphöjda tillstånd, ”övermänniskan” som kan möta såväl tillvarons skönhet som dess hemskhet utan att vika, och som kan omfamna hela livet och naturen.

Även om han senare strök dem hade Mahler formulerat ett tydligt program för symfonin. Det förklarar också varför den är så o-symfonisk till form och utförande, något som Mahler själv verkade närmast stolt över. Hans andra symfoni hade mötts med förvirring och irritation och nu skulle han inte göra avbön; tvärt om skulle han bräcka det med sitt nya verk. Symfonin är i sex satser, totalt över 90 minuter lång varav enbart första satsen utgör mer än en halvtimme.

Första satsen börjar i proverbialt mörker med djupa toner i mässingsblåset – ”Pan vaknar” kallade Mahler inledningen, syftande som sagt på guden såväl som på självaste naturen – som efterhand övergår i en frisk och ljuv pastoral med drillande stråkar och flöjter. Till slut mynnar första satsen ut i en jublande marsch: ”Sommaren marscherar in”.

Andra satsen, ”Vad ängens blommor säger mig”, inleds mjukt och graciöst men blir efterhand allt livligare. Tredje satsen fortsätter på det pastorala spåret: ”Vad skogens djur säger mig” kallade Mahler den, och en bild skulle kunna vara en kavalkad av djur i prunkande natur, inte helt olik en gammal tecknad film. Från ingenstans bryter ett våldsamt fortissimo ut: allsmäktige Pan visar sig igen i all sin majestät.

Efter det våldsamma slutet på satsen innan börjar den fjärde satsen, ”Vad människan säger mig”, svagt och återhållsamt. En sångsolist framför Midnattssången ur Nietsches Så talade Zarathustra: ”O Människa! Tag dig i akt!” Hela satsen tycks stum av förväntan och andäktighet. Som kontrast kommer den fröjdefulla femte satsen som med diskantkör, klockor och trumpeter närmast för tankarna till julmusik. ”Vad änglarna säger mig” hämtar text från folkviseboken Des Knaben Wunderhorn och beskriver hur Gud förlåter aposteln Petrus för sina synder.

Sjätte satsen återtar och varvar inslag från de tidigare delarna i symfonin och lyfter sakta men säkert till en mäktig, förlösande avslutning där Mahler för första gången sedan i slutet av första satsen använder sig av hela orkesterns samlade krafter. Som Mahler själv hade skrivit i ett brev: ”Föreställ dig ett verk så storslaget att det faktiskt speglar hela världen – vi är, så att säga, instrument som spelas på av universum. Mitt verk börjar som ett musikaliskt poem som omfamnar alla stadier av utveckling. Det börjar med den livlösa naturen och slutar med Guds kärlek.”

Text: David Saulesco


SVERIGES RADIOS SYMFONIORKESTER

dot 2019/2020

Skriv ut

Medverkande

 

&

Sveriges Radios Symfoniorkester är en av Europas främsta och mest mångsidiga orkestrar, som har mottagit flera priser och utmärkelser och samarbetar med världens främsta kompositörer, dirigenter och solister. Orkestern turnerar regelbundet, med hyllade gästspel runt om i Europa och världen, och har en omfattande, kritikerrosad skivkatalog.

Sedan 2007 är Daniel Harding chefsdirigent för Sveriges Radios Symfoniorkester, och sedan 2019 också dess konstnärlige ledare. Hardings tjänst fortsätter till och med säsongen 2024/2025. Två av orkesterns tidigare chefsdirigenter, Herbert Blomstedt och Esa-Pekka Salonen, har utnämnts till hedersdirigenter. Båda fortsätter att göra regelbundna gästspel med orkestern.

Sveriges Radios Symfoniorkester är hela Sveriges symfoniorkester. Från sin hemmascen i Sveriges Radios konserthus Berwaldhallen når orkestern hela landet i etern och på webben genom Sveriges Radio P2. Flera av konserterna visas även på Berwaldhallen Play, i SVT och på SVT Play, samt sänds internationellt genom EBU.

Hägerstens Gosskör gjorde sin första konsert i mars 2018 tillsammans med gosskören från Glinkakonservatoriet i Sankt Petersburg. Syftet med ensemblen är att få in fler pojkar i den stora körverksamheten i Uppenbarelsekyrkan i Hägersten. I dag består kören av omkring 25 gossar. Kören har uppträtt på Stockholms slott, under högmässor i Uppenbarelsekyrkan och har även givit konserter som Cantate Domino av Pelle Olofsson och musikalen Flyga högt om den Heliga Birgitta. Sommaren 2020 är kören inbjuden att representera Sverige på den internationella gosskörsfestivalen i Lecco i Italien.

Hägerstens Diskantkör är Uppenbarelsekyrkans mellanstadiekör med omkring 35 sångare, både flickor och pojkar. Diskantkören sjunger liksom gosskören under högmässor i Uppenbarelsekyrkan samt ger egna konserter. De gör även musikaler som Momo eller kampen om tiden efter Michael Endes bok och våren 2020 berömda Sound of Music. Tillsammans gör körerna bland annat omtyckta adventskonserter. Båda körerna leds av dirigenten och tonsättaren Pelle Olofson som 2019 av organisationen UNGiKÖR utnämndes till årets barn- och ungdomskörledare.

Daniel Harding är Sveriges Radios Symfoniorkesters chefsdirigent sedan 2007 och sedan 2019 även orkesterns förste konstnärlige ledare, med ett uppdrag som omfattar att hitta nya programformat för att presentera klassisk musik. Det arbetet inleddes redan säsongen 2014/2015 med den uppmärksammade konsert- och föreläsningsserien Interplay. Harding är även hedersdirigent för Mahler Chamber Orchestra, som han arbetat med i över 20 år, och konstnärlig ledare för Youth Music Culture, Greater Bay Area i Kina. Säsongen 2024/2025 tillträder han som chefsdirigent vid Santa Cecilia-akademien i Rom.

Harding är en ständig gäst hos världens främsta orkestrar, däribland Wienerfilharmonikerna, Berlinerfilharmonikerna, Bayerska Radions symfoniorkester, Concertgebouworkestern och La Scala-filharmonikerna. I USA har han uppträtt med Bostons, Chicagos och San Franciscos symfoniorkestrar, med Clevelands orkester, samt med Los Angeles och New Yorks filharmoniker. Som eftertraktad operadirigent har han lett hyllade uppsättningar vid La Scala i Milano, Wiens stadsopera, Royal Opera House i London, samt vid festivalerna i Aix-en-Provence och Salzburg. Han har tidigare varit konstnärlig ledare för Orchestre de Paris och för Anima Mundi-festivalen i Pisa, samt förste gästdirigent för Londons symfoniorkester.

Daniel Harding turnerar med Sveriges Radios Symfoniorkester till Europas mest prestigefyllda scener och har spelat in hyllade och prisbelönade skivor med orkestern. Hans kontrakt som chefsdirigent och konstnärlig ledare fortsätter till och med våren 2025. ”Det är allt ovanligare att förhållandet mellan dirigent och orkester inte bara håller mer än ett decennium, utan också fortsätter att växa” säger han om sitt samarbete med orkestern.

År 2002 mottog Harding den franska utmärkelsen Chevalier de l’Ordre des Arts et des Lettres och 2017 tilldelad han till Officier des Arts et des Lettres. 2012 valdes han in som ledamot i Kungl. Musikaliska Akademien. 2021 mottog han Commander of the Most Excellent Order of the British Empire. Daniel Harding är född i Oxford i England och spelade trumpet innan han började dirigera i sena tonåren. Sedan 2016 är han även utbildad trafikpilot.

Anne Sofie von Otter är en av Sveriges internationellt mest framgångsrika sångare genom tiderna. Sedan debuten 1983 har hon sjungit på världens alla stora operahus. Hon har även gjort en avundsvärd mängd hyllade skivinspelningar. Bland annat belönades albumet Douce France 2015 med en Grammy för bästa klassiska solosångsalbum.

Bland hennes många roller på operascenen kan de senaste åren nämnas Leokadja Begbick i Staden Mahagonnys uppgång och fall på Covent Garden, Madame de Croissy i Karmelitsystrarna på Kungliga Operan och The Old Lady i Candide på Komische Oper Berlin. Hon uruppförde rollen som Leonore i Thomas Adès The Exterminating Angel och hyllades för sin gestaltning av Charlotte Andergast i Sebastian Fagerlunds Höstsonaten.

Hon har arbetat med dirigenter som Georg Solti, Claudio Abbado och John Eliot Gardiner och artister som Elvis Costello, Benny Andersson och Björn Ulvaeus. Hon är fyrfaldig Grammisvinnare och har vunnit två Grammy Awards. Hon utnämndes 2011 till kommendör av Arts et Lettres-orden för sina insatser för fransk musik, är ledamot av Kungl. Musikaliska akademien och utnämndes 1995 till hovsångare.

Ungefärlig konsertlängd: 1 tim 50 min (ingen paus)

GUIDAD VISNING:  Vill du veta mer om Sveriges Radios konserthus? Före varje jubileumskonsert har vi visningar med ett begränsat antal platser.
Den 5/12 och 6/12 ges 2 visningar, kl 17.00 och 17.30 Köp din biljett till visningen här.

Efter konserten håller baren öppet på det nyrenoverade entréplanet. Välkommen!