arrow

40 ÅR AV MUSIK: MAHLERS TREA

En oförglömlig konsertupplevelse med Sveriges Radios Symfoniorkester, chefsdirigent Daniel Harding och världsstjärnan Anne Sofie von Otter. I sin tredje symfoni vill Mahler skänka tröst och lindring från livets smärta och längtan med färgskiftningar och penseldrag så breda att den makalösa musiken inte skulle kunna skrivas på något annat sätt. Fredagens konsert direktsänds med bild på Berwaldhallen Play.

Gustav Mahler var en stor naturälskare. Somrarna då han skrev på sin Symfoni nr 3 d-moll bodde han i en stuga utanför Salzburg, vid alperna. Mellan arbetspassen tog han långa promenader i de vackra omgivningarna och lät inspirationen komma. ”Det tycks mig alltid så märkligt att de flesta när de talar om ’naturen’ bara tänker på blommor, småfåglar och skogsdoft. Ingen av dem känner Dionysos eller den store Pan.”

Det är ingen slump att Mahler hänvisar till de två grekiska fruktbarhets-, natur- och musikgudarna. Faktum är att Mahler övervägde att döpa hela symfonin till just ”Pan” med hänvisning till både den grekiske guden och till själva ordets betydelse: ”allt”. Mahler sympatiserade också med filosofen Friedrich Nietsches idé om människans upphöjda tillstånd, ”övermänniskan” som kan möta såväl tillvarons skönhet som dess hemskhet utan att vika, och som kan omfamna hela livet och naturen.

Även om han senare strök dem hade Mahler formulerat ett tydligt program för symfonin. Det förklarar också varför den är så o-symfonisk till form och utförande, något som Mahler själv verkade närmast stolt över. Hans andra symfoni hade mötts med förvirring och irritation och nu skulle han inte göra avbön; tvärt om skulle han bräcka det med sitt nya verk. Symfonin är i sex satser, totalt över 90 minuter lång varav enbart första satsen utgör mer än en halvtimme.

Första satsen börjar i proverbialt mörker med djupa toner i mässingsblåset – ”Pan vaknar” kallade Mahler inledningen, syftande som sagt på guden såväl som på självaste naturen – som efterhand övergår i en frisk och ljuv pastoral med drillande stråkar och flöjter. Till slut mynnar första satsen ut i en jublande marsch: ”Sommaren marscherar in”.

Andra satsen, ”Vad ängens blommor säger mig”, inleds mjukt och graciöst men blir efterhand allt livligare. Tredje satsen fortsätter på det pastorala spåret: ”Vad skogens djur säger mig” kallade Mahler den, och en bild skulle kunna vara en kavalkad av djur i prunkande natur, inte helt olik en gammal tecknad film. Från ingenstans bryter ett våldsamt fortissimo ut: allsmäktige Pan visar sig igen i all sin majestät.

Efter det våldsamma slutet på satsen innan börjar den fjärde satsen, ”Vad människan säger mig”, svagt och återhållsamt. En sångsolist framför Midnattssången ur Nietsches Så talade Zarathustra: ”O Människa! Tag dig i akt!” Hela satsen tycks stum av förväntan och andäktighet. Som kontrast kommer den fröjdefulla femte satsen som med diskantkör, klockor och trumpeter närmast för tankarna till julmusik. ”Vad änglarna säger mig” hämtar text från folkviseboken Des Knaben Wunderhorn och beskriver hur Gud förlåter aposteln Petrus för sina synder.

Sjätte satsen återtar och varvar inslag från de tidigare delarna i symfonin och lyfter sakta men säkert till en mäktig, förlösande avslutning där Mahler för första gången sedan i slutet av första satsen använder sig av hela orkesterns samlade krafter. Som Mahler själv hade skrivit i ett brev: ”Föreställ dig ett verk så storslaget att det faktiskt speglar hela världen – vi är, så att säga, instrument som spelas på av universum. Mitt verk börjar som ett musikaliskt poem som omfamnar alla stadier av utveckling. Det börjar med den livlösa naturen och slutar med Guds kärlek.”

Text: David Saulesco


SVERIGES RADIOS SYMFONIORKESTER
Skriv ut

Medverkande

 

Sveriges Radios Symfoniorkester är känd i hela världen som en av Europas mest mångsidiga orkestrar med spännande, mångfasetterad repertoar och ständig strävan efter att bryta ny mark. Orkesterns högklassiga musicerande liksom samarbeten med världens främsta tonsättare, dirigenter och solister har belönats med otaliga priser och lovord.

Sedan 1979 är Sveriges Radios Symfoniorkesters hemmascen Berwaldhallen, Sveriges Radios konserthus. Förutom konsertpubliken når orkestern varje vecka miljontals lyssnare i etern och på webben genom Klassiska konserten i P2. Flera av orkesterns konserter visas också på Berwaldhallen Play och i Sveriges Television, vilket ger publiken ytterligare möjligheter att komma riktigt nära en av världens bästa orkestrar.

”Orkestern har en unik kombination av ödmjukhet, känslighet och musikalisk fantasi” säger Daniel Harding, orkesterns chefsdirigent sedan 2007 och de senaste åren även orkesterns konstnärlige ledare. ”Jag har aldrig haft en konsert med Radiosymfonikerna där de inte spelat som om det gällde livet!” Orkestern är också stolt över att ha Klaus Mäkelä som förste gästdirigent sedan 2018.

Den första radioorkestern bildades 1925, samma år som Radiotjänst påbörjade sina sändningar. Sveriges Radios Symfoniorkester fick sitt nuvarande namn 1967. Genom åren har orkestern haft många framstående chefsdirigenter varav två, Herbert Blomstedt och Esa-Pekka Salonen, sedermera utnämnts till orkesterns hedersdirigenter, samt Valery Gergiev som gästat orkestern åtskilliga gånger och är medgrundare av Östersjöfestivalen.

Hägerstens Gosskör gjorde sin första konsert i mars 2018 tillsammans med gosskören från Glinkakonservatoriet i Sankt Petersburg. Syftet med ensemblen är att få in fler pojkar i den stora körverksamheten i Uppenbarelsekyrkan i Hägersten. I dag består kören av omkring 25 gossar. Kören har uppträtt på Stockholms slott, under högmässor i Uppenbarelsekyrkan och har även givit konserter som Cantate Domino av Pelle Olofsson och musikalen Flyga högt om den Heliga Birgitta. Sommaren 2020 är kören inbjuden att representera Sverige på den internationella gosskörsfestivalen i Lecco i Italien.

Hägerstens Diskantkör är Uppenbarelsekyrkans mellanstadiekör med omkring 35 sångare, både flickor och pojkar. Diskantkören sjunger liksom gosskören under högmässor i Uppenbarelsekyrkan samt ger egna konserter. De gör även musikaler som Momo eller kampen om tiden efter Michael Endes bok och våren 2020 berömda Sound of Music. Tillsammans gör körerna bland annat omtyckta adventskonserter. Båda körerna leds av dirigenten och tonsättaren Pelle Olofson som 2019 av organisationen UNGiKÖR utnämndes till årets barn- och ungdomskörledare.

Daniel Harding är chefsdirigent och konstnärlig ledare för Sveriges Radios Symfoniorkester. Han är även konstnärlig ledare för Anima Mundi-festivalen i Pisa och dessutom hedersdirigent för Mahler Chamber Orchestra som han jobbat med i över 20 år. Han är en av få dirigenter som varje säsong bjuds in till att leda världens främsta orkestrar som Berlinfilharmonikerna, Concergebouworkestern och Wienfilharmonikerna, och dessutom en utbildad pilot.

Som eftertraktad operadirigent har han lett hyllade uppsättningar vid exempelvis La Scala i Milano, Theater an der Wien, Royal Opera House i London och festivalerna i Salzburg och Aix-en-Provence. Han har gjort ett stort antal skivinspelningar, som Grammy-belönade Billy Budd av Benjamin Britten med London Symphony Orchestra och Beethovens Pianokonserter nr 3 och 4 med Sveriges Radios Symfoniorkester och Maria João Pires.

Hardings kontrakt som chefsdirigent är förlängt till våren 2023. Hösten 2019 fick han dessutom en ny roll, som orkesterns förste konstnärlige ledare med övergripande ansvar för orkesterns konstnärliga vision. Det nya uppdraget omfattar även möjligheten att skapa nya programformat och metoder för att presentera klassisk musik på ett nytt sätt.

Anne Sofie von Otter är en av Sveriges internationellt mest framgångsrika sångare genom tiderna. Sedan debuten 1983 har hon sjungit på världens alla stora operahus. Hon har även gjort en avundsvärd mängd hyllade skivinspelningar. Bland annat belönades albumet Douce France 2015 med en Grammy för bästa klassiska solosångsalbum.

Bland hennes många roller på operascenen kan de senaste åren nämnas Leokadja Begbick i Staden Mahagonnys uppgång och fall på Covent Garden, Madame de Croissy i Karmelitsystrarna på Kungliga Operan och The Old Lady i Candide på Komische Oper Berlin. Hon uruppförde rollen som Leonore i Thomas Adès The Exterminating Angel och hyllades för sin gestaltning av Charlotte Andergast i Sebastian Fagerlunds Höstsonaten.

Hon har arbetat med dirigenter som Georg Solti, Claudio Abbado och John Eliot Gardiner och artister som Elvis Costello, Benny Andersson och Björn Ulvaeus. Hon är fyrfaldig Grammisvinnare och har vunnit två Grammy Awards. Hon utnämndes 2011 till kommendör av Arts et Lettres-orden för sina insatser för fransk musik, är ledamot av Kungl. Musikaliska akademien och utnämndes 1995 till hovsångare.

Ungefärlig konsertlängd: 1 tim 50 min (ingen paus)

GUIDAD VISNING:  Vill du veta mer om Sveriges Radios konserthus? Före varje jubileumskonsert har vi visningar med ett begränsat antal platser.
Den 5/12 och 6/12 ges 2 visningar, kl 17.00 och 17.30 Köp din biljett till visningen här.

Efter konserten håller baren öppet på det nyrenoverade entréplanet. Välkommen!

UPPTAKT i nedre foajén: Torsdagen den 5 december och fredagen den 6 december kl 18.00 med Johan Korssell, bland annat känd från Musikrevyn i Sveriges Radio P2.