BACHS MAGNIFICAT
Bachs tonsättning av Marias lovsång är ett av två mästerliga barockverk på denna konsert. Om hans Magnificat representerar den erfarne tonsättarens säkra hand så är Händels Dixit Dominus ett exempel på ett ystert och yvigt ungdomsverk, utan att för den skull sakna vare sig tjuskraft eller konstnärlig kvalitet.
Jonathan Harvey sökte och omfamnade gärna det senaste inom musikelektronik och banbrytande tekniker men återvände alltid till att skriva för den mänskliga rösten. I det stämningsfulla och stillsamma körstycket Plainsongs for Peace and Light är det som att han utforskar hantverket och går tillbaka till en grundläggande, sakral a cappella-sång.
Den här gamla kyrkosången kallas ’plainsong’ eller ’plainchant’ på engelska och är en form som Harvey var väl förtrogen med efter att ha sjungit i gudstjänsten två gånger om dagen som gosskorist vid Saint Michael’s College i Tenbury. I detta verk flätar han samman tre sådana kyrkosånger i en tät, polyfonisk väv av stämmor som tycks stiga upp mot himlen. Plainsongs for Peace and Light blev det sista verk Harvey färdigställde innan han gick bort 2012.
För Johann Sebastian Bach var adventstiden något av en välkommen respit då han som kyrkomusiker i Leipzig inte avkrävdes nya kantater varje söndag. Vad ägnade han sig åt då? Att skriva musik förstås. Bach passade på att komponera i större format, som 1723 då han uruppförde två nyskrivna verk på juldagen.
Det ena var Magnificat med text från Lukasevangeliet, Marias lovsång till den havande Elisabet som väntade det barn vi nu känner som Johannes döparen. Magnificat i Ess-dur utgjordes av tolv satser, ursprungligen kompletterade med ytterligare fyra för att knyta verket närmare julen. Senare tog Bach bort julsatserna, ändrade instrumenteringen och ändrade tonarten till D-dur, evighetens tonart, som också klingade bättre i stråket och trumpeterna.
Den unge Georg Friedrich Händel beskrevs av sin samtid som en ganska tråkig tonsättare av ändlösa ”airs” och kantater, visserligen harmoniskt korrekta men mer eller mindre smaklösa. Men efter att Händel började tjänstgöra som violinist i operakapellet i Hamburg kunde den inspirerade unge mannen lägga konsten att skriva melodier till sina färdigheter. Han skrev sina första operor i Hamburg i tjugoårsåldern, innan han bestämde sig för att åka till Italien år 1706.
Säkerligen lockade den italienska operatraditionen, men Händel hamnade så småningom i Rom som styrdes av prästerskapet och där var operor bannlysta. Genom kontakter kom han dock snart in i den bildade kretsen runt kardinalen och konstmecenaten Ottoboni, där såväl Corelli som Scarlatti figurerade, och där det gavs tillfälle skriva sakral musik.
I april 1707 slutförde han kantaten Dixit Dominus med text från Psaltaren skrivet för för fem solister, femstämmig kör och fem stråkstämmor. Kantaten har, inte orättfärdigt, kallats något av det mest spektakulära och uttrycksfulla som skrivits under barocken. Dixit Dominus är ett verk där en virtuos 22-åring visade vad han gick för.
Text: Karin Ekedahl
Medverkande
Per Sporrong violin
Genevieve Martineau violin
Ingegerd Kierkegaard viola
Helene Nilsson cello
Sofie Berner oboe
Cecilia Löken Hesselberg flöjt
Irina Serotyuk accordeon
Radiokören består av 32 professionella sångare som tillsammans bildar ett unikt och dynamiskt instrument, hyllat av musikälskare och kritiker världen över. Radiokören möter publiken på sin hemmascen i Berwaldhallen, Sveriges Radios konserthus, liksom i konsertsalar runt om i landet och på turnéer i hela världen. Dessutom når de miljontals lyssnare i Sveriges Radio P2, på Berwaldhallen Play och internationellt genom EBU.
Sedan 2020 är Radiokörens chefsdirigent den flerfaldigt prisbelönade lettiske kördirigenten Kaspars Putniņš. Sedan januari 2019 är den franske orkester- och kördirigenten Marc Korovitch kormästare för Radiokören, med ansvar för ensemblens vokala utveckling.
Radiokören bildades 1925, samma år som radion påbörjade sina sändningar, och gav sin första konsert i maj det året. I körens omfångsrika skivkatalog finns en mängd kritikerrosade och prisbelönade inspelningar. Hösten 2023 släpptes Kaspars Putniņš första skiva med Radiokören: Robert Schumanns Missa sacra, inspelad med organisten Johan Hammarström.
Kaspars Putniņš är chefsdirigent för Radiokören sedan 2020, och nytillträdd chefsdirigent för Lettiska radions kör som han arbetat nära i över 30 år. Han var tidigare chefsdirigent för Estlands filharmoniska kammarkör åren 2014–2021. Som gästdirigent uppträder Putniņš regelbundet med bland andra RIAS kammarkör, SWR Vokalensemble Stuttgart, Collegium Vocale Gent, DR Vokalensemblet, Nederländska radions kör, NDR Vokalensemble Hamburg och Chorwerk Ruhr.
Putniņš är en van uttolkare av såväl renässanspolyfoni som romantiska körverk, men har under hela sin karriär haft som sin huvudsakliga inriktning att verka för och inom den samtida körmusiken. Han har odlat täta kontakter med baltiska och nordiska tonsättare såsom Maija Einfelde, Mārtiņš Viļums, Gundega Šmite, Toivo Tulev, Lasse Thoresen, Gavin Bryars and Andris Dzenitis. Han har även initierat flera sceniska projekt i samarbete med skådespelare och visuella konstnärer och arbetat nära unga körsångare och dirigenter, till exempel som konstnärlig ledare för Tenso Europe Chamber Choir åren 2013–2017.
Hösten 2023 släpptes Putniņš första skiva med Radiokören: Robert Schumanns Missa sacra och Fyra sånger för dubbelkör, inspelade tillsammans med organisten Johan Hammarström. Hans katalog av skivinspelningar inkluderar även bland annat Pēteris Vasks Māte saule, Jonathan Harveys The Angels, Sergej Rachmaninovs Vigilia och Alfred Schnittkes Konsert för kör. Skivan med Schnittkes Psalms of Repentance och Arvo Pärts Magnificat och Nunc dimittis, inspelade med Estlands filharmoniska kammarkör, belönades 2018 med både Gramophone Award och Diapason d’Or.
Kaspars Putniņš har tilldelats två av Lettlands främsta utmärkelser för sitt musikerskap: det stora musikpriset Lielā mūzikas balva och Lettiska ministerrådets bragdpris inom kultur och vetenskap. För sin gärning som chefsdirigent för Estlands filharmoniska kammarkör belönades han 2019 med den estniska kulturstiftelsen KULKA:s årliga pris. Putniņš är född i Riga i Lettland och var bara 26 år gammal när han först tillträdde som dirigent för Lettiska radions kör.
Fler konserter
BEETHOVENS NIA
Ludwig van Beethovens storslagna nionde symfoni med Sveriges Radios Symfoniorkester, Radiokören och en solistkvartett av högsta klass.
BACHS H-MOLLMÄSSA
Chefsdirigent Kaspars Putniņš leder Radiokören och Sveriges Radios Symfoniorkester i Johann Sebastian Bachs storslagna mästerverk.
BRAHMS, HILLBORG & FRANCK
Radiokören och Sveriges Radios Symfoniorkester bjuder på praktfull och festlig kör- och orkestermusik med den hyllade franska dirigenten Marie Jacquot.