arrow

HOMMAGE A INGVAR LIDHOLM

Äntligen får vi möjlighet att på plats i Berwaldhallen hylla Ingvar Lidholm, en av vår tids främsta svenska tonsättare, som skulle ha fyllt hundra år 2021. Den svenska, internationellt framgångsrika kördirigenten Sofie Jeannin gästar än en gång Radiokören och bjuder oss på ett delikat smakprov av Lidholms stora körmusikskatt. Vi går från epokgörande Laudi till den kända … a riveder le stelle. Mattias Skölds födelsedagshyllning till Lidholm, Praise, kröner festprogrammet.

Ingvar Lidholms körmusik är inte så omfattande, omkring 25 a cappellaverk, men de intar en rangplats i körlitteraturen. På samma sätt som med hans övriga verk speglar de flera olika modernistiska stilar som Lidholm genom åren insupit från kontinenten. Körverken är mycket uppskattade för sin höga kvalitet och Lidholm hade en unik, sensuell känsla för sångrösten. Han samspelade i sextio år med den legendariske kördirigenten Eric Ericson, som han lärt känna i sin ungdom.

I det moderna andliga körverket Laudi, som består av tre körsatser på latin, förenas äldre vokalpolyfoni med modern harmonik. Verket visar spår av Stravinskys Psalmsymfoni och renässansens polyfoni. Lidholm gör tvära kast mellan kärv, dissonant harmonik och tonalt fri polyfoni, unison sång och melodier. Verkets tre satser hålls samman av besläktad tematik och omkväden. Valet av texter beskrev Lidholm så här: ”Det kan tyckas egendomligt att för en lovsång välja texter, där oron och ångesten bildar bakgrunden. Laudi är ett försök till lovsång i en svår tid.”

Med det ikoniska verket gjorde sig Lidholm ett namn, liksom med Fyra körer till texter av barndomsvännen Åke Nilsson (1953). Nilssons texter som Lidholm valde ut till sviten bär även de avtryck av en svår tid; krig, ondska och katastrofer ledsagar människan mot sin undergång, men samtidigt består naturen, bergen, havet och månen. Verket kan liknas vid en körsymfoni i sonatform, där Lidholm går en fin balansgång. Han ställer tolvtonsteknik mot tonalitet, harmoni mot disharmoni och inlemmar dessutom svensk naturlyrik i sviten.

Lidholms tidiga verk avslöjar tydligt att han är en nordisk lyrisk romantiker. Saga och Jungfrulin, till text av Erik Härninger, och Madonnans vaggvisa, till text av Lope de Vega i översättning av Karl August Hagberg, är alla hämtade ur  samlingen Sex sånger för röst och piano. Styckena är skrivna på 1940-talet, och har senare arrangerats för kör. Saga och Jungfrulin är skrivna för manskör respektive damkör, och Madonnans vaggvisa hör till hans mest kända vokalverk.

Under en lång, värkande skapelseprocess växte operan Ett drömspel (efter August Strindberg) fram. I operan spelar körerna en mycket viktig och central roll och körpartier som De profundis och Vindarnas klagan framfördes konsertant långt innan Stockholmsoperan uruppförde operan i september 1992. ”Det är synd om människan”, är operans tema. I andra akten leds Diktaren in i Fingalgrottan av Indras dotter, och kören sjunger i den tritonusmättade Vindarnas klagan om vindens skiftande rörelsemönster och allt elände den möter i världen under sin virvlande färd.

Motto för blandad kör a cappella till text ur Ovidius Metamorfoser är hämtad ur den ofullbordade samlingen A cappella-bok. De korta körstyckena är ordnade pedagogiskt efter svårighetsgrad, från det enkla till det svåra, och Motto åskådliggör Ovidius tankar om den eviga förändringen.

Tondikten …a riveder le stelle är kanske ändå höjdpunkten i Lidholms körmusik. Texten är hämtad ur slutet av Dantes Divina commedia (Den gudomliga komedin) och skildrar hur Dante, i sällskap med Vergilius, till slut lämnar helvetets kretsar och återvänder till den ljusa världen där de i förundran får återse de himmelska stjärnorna i sin fulla prakt. Lidholm sa själv om verket att vi alla längtar efter att komma ut ur världens inferno och ”återse stjärnorna”.

Jämfört med tidigare verk är …a riveder le stelle mera homofont och bottnar i traditionell harmonik. Vandringen skildras målande, först med tunga dissonanta block som planas ut, för att slutligen, vid åsynen av stjärnorna, utbrista i praktfulla 16-stämminga ackord som blir bakgrund till en hög solosoprans lyriska vokaliser. Människan har funnit vägen hem.

Mattias Skölds körstycke Praise skrevs som en hyllning till firandet av Ingvar Lidholms 90-årsdag. Det är ett 12-stämmigt verk för blandad kör a cappella, och är skrivet speciellt för Radiokören. Texterna är hämtade ur samma bibelpassager som Lidholm använde i sitt banbrytande verk Laudi.

Sköld använder kören effektfullt som en orkester, där de 12 stämmorna indelas i sektioner som arbetar med och mot varandra. Varje musikalisk gest leder fram till en ny gest, eller får ett svar i en annan del av kören. Avslutningsvis bildar sopraner och altar en gemensam harmonisk väv, ur vilken tenorer och basar framträder med text direkt från Laudi: Laudate Dominum (Praise the Lord).

Text: Andreas Konvicka


RADIOKÖREN
Skriv ut

Medverkande

 

Radiokören har i över 90 år bidragit till utvecklingen av den svenska a cappella-traditionen. Under den legendariske dirigenten Eric Ericsons ledarskap fick kören ett stort internationellt renommé och räknas i dag bland världens främsta körer. Körmedlemmarnas förmåga att växla mellan kraftfulla solistiska insatser och att sömlöst smälta in i ensemblen skapar ett unikt och dynamiskt instrument som hyllas av musikälskare och kritiker världen över, liksom av de många dirigenter som utforskar och utmanar körens potential.

Sedan 1979 är Radiokörens hemmascen Berwaldhallen, Sveriges Radios konserthus. Förutom konsertpubliken når kören också miljontals lyssnare i etern och på webben genom Klassiska konserten i P2. Dessutom visas flera av konserterna på Berwaldhallen Play, vilket ger publiken ytterligare en möjlighet att komma riktigt nära en av världens bästa körer.

Säsongen 2019–2020 tillträdde Kaspars Putniņš som ny chefsdirigent och konstnärlig ledare för Radiokören, den tionde chefsdirigenten sedan kören bildades. Sedan januari 2019 är Marc Korovitch kormästare för Radiokören med ansvar för ensemblens kontinuerliga utveckling. Två av körens tidigare chefsdirigenter, Tõnu Kaljuste och Peter Dijkstra, utnämndes i november 2019 till hedersdirigenter. Båda har fortfarande nära kontakt med kören och gör återkommande gästspel.

Radiokören bildades samma år som Radiotjänst påbörjade sina sändningar och kören hade sin allra första konsert i maj 1925. Ambitionsnivån var hög redan från starten med ett uttalat mål att vara på högsta internationella nivå i allt från barockmusik till modern avantgarde.

Sofi Jeannin är en mezzosopran och kördirigent som från och med hösten 2018 är chefsdirigent för BBC Singers som första kvinnliga dirigent för någon konstmusikensemble knuten till BBC. Dessförinnan var hon musikalisk ledare för Franska radiokören sedan hösten 2015 och har undervisat vid Conservatoire d’Évry och som ledare för ensemblen Maîtrise de Radio France. För sina musikaliska gärningar har Jeannin tilldelats förnämliga utmärkelser som Chevalier des Arts et des Letters och Chevalier des Palmes académiques.

Maria Goundorina är sedan november 2009 körledare för Allmänna Sången. Hon undervisar även i körsång på välrenommerade Adolf Fredriks musikklasser i Farsta och håller dessutom kurser i kördirigering och föreläser om rysk konstmusik i Österrike, Tyskland, Nederländerna och Sverige. Hon har avlagt diplomexamen vid Tjajkovskijkonservatoriet i Moskva och även studerat musik vid Wiens universitet. Hon har en examen i kördirigering från Kungliga Musikhögskolan i Stockholm där hon studerade för professor Anders Eby. Under studieåren hann hon också såväl leda som sjunga i framstående ensembler i Ryssland, Tyskland och Sverige och deltog framgångsrikt i flera internationella dirigenttävlingar. Bland annat mottog hon 2007 pris för ”bästa tolkning av ett romantiskt verk” under Competition for Young Choir Conductors i Wien, och 2009 var hon en av finalisterna i The Eric Ericson Award i Stockholm.