arrow

KATEDRALEN

När Radiokörens tidigare chefsdirigent Tõnu Kaljuste återkommer till Berwaldhallen gör han det med musik från Finland och sitt eget hemland Estland. Jean Sibelius höll Rakastava för ett av sina sitt favoritverk och han skrev det först för kör, senare också för stråkorkester. Värdig arvtagare till Sibelius är Einojuhani Rautavaara, vars mäktiga körkomposition Katedralen bygger på texter av Edith Södergran. Estniske Veljo Tormis var en av vår tids stora körtonsättare. I sin sångsamling Looduspildid beskriver han årstidernas växlingar medan I Hamleti laul har politiska referenser.

Körmusik sysselsatte Jean Sibelius under hela livet. Rakastava (Den älskande) framförs nog oftast i den senare versionen för stråkorkester, men körsviten från 1894 är ett av tonsättarens tidiga mästerverk. Det skrevs för en kompositionstävling anordnad av YL, Helsingfors universitets manskör. Tävlingsresultatet blev nedslående, Sibelius knep bara en andraplats med vad många menade var det bästa och mest säregna man dittills upplevt i finsk körsång. Rakastava är verket av en kompromisslös kompositör som tvingade körer att lära sig ett nytt tonspråk. Texten kommer från Kanteletar, systerverk till Kalevala. Den beskriver först den älskandes längtan efter den älskade, sedan ett lyckligt möte och till sist ett vemodigt farväl.

Einojuhani Rautavaara tillhör Sibelius värdiga arvtagare, både kvalitetsmässigt och i fråga om internationell berömmelse. Liksom för den äldre mästaren har körmusiken kanske i någon mån stått i skuggan av orkesterverken. Rautavaaras stilar har skiftat genom åren, från neoklassicism över strikt tolvtonsteknik till neoromantik. Inspirationskällorna har också varit många, såsom ortodox kyrkomusik eller finska spelemän. Sommarnatten från 1975 bygger på folkliga dansmelodier från svenskspråkiga delar av Finland, och beställdes av den legendariska kören Jubilate i Helsingfors. Redan under skoltiden tonsatte Rautavaara några dikter av Edith Södergran, fascinerad som han var av hennes banbrytande poesi. 1983 blev det dags igen, då både svenska och finska radion beställde musik till sina respektive körer. Katedralen är en storslagen komposition där sex Södergrandikter i symbios med musiken bygger upp en symmetrisk, katedralliknande arkitektur.

Veljo Tormis betraktas som en av 1900-talets främsta kompositörer av körmusik. Hans verklista domineras av över 500 körsånger, de flesta a cappella. Majoriteten grundar sig på traditionella folksånger (regilaulud), men texter av samtida poeter används ofta. Ett bra sätt att vårda sångarvet är att kombinera dess rötter med moderna grepp, menar Tormis. ”Det är inte jag som använder folkmusik, det är folkmusik som använder sig av mig”, har han sagt. I Hamleti laulud (Hamlets sånger) från 1965 – här sjungs den första av två – får den olycklige prinsens bitterhet och desperation spegla stämningarna i Estland under sovjettiden. Talvemustrid (Vintermönster) och Sügismaastikud (Höstlandskap) är sångcykler ur samlingen Looduspildid (Naturbilder) från 1964-69 som beskriver de fyra årstiderna. Pikse litania (Litania till åskan) från 1973 har sitt ursprung i en estnisk bondes besvärjelse år 1644, en åkallan av gudarna i hopp om regn.

Text: Gunnar Lanzky-Otto


RADIOKÖREN
Skriv ut

Medverkande

 

Radiokören har i över 90 år bidragit till utvecklingen av den svenska a cappella-traditionen. Under den legendariske dirigenten Eric Ericsons ledarskap fick kören ett stort internationellt renommé och räknas i dag bland världens främsta körer. Körmedlemmarnas förmåga att växla mellan kraftfulla solistiska insatser och att sömlöst smälta in i ensemblen skapar ett unikt och dynamiskt instrument som hyllas av musikälskare och kritiker världen över, liksom av de många dirigenter som utforskar och utmanar körens potential.

Sedan 1979 är Radiokörens hemmascen Berwaldhallen, Sveriges Radios konserthus. Förutom konsertpubliken når kören också miljontals lyssnare i etern och på webben genom Klassiska konserten i P2. Dessutom visas flera av konserterna på Berwaldhallen Play, vilket ger publiken ytterligare en möjlighet att komma riktigt nära en av världens bästa körer.

Säsongen 2019–2020 tillträdde Kaspars Putniņš som ny chefsdirigent och konstnärlig ledare för Radiokören, den tionde chefsdirigenten sedan kören bildades. Sedan januari 2019 är Marc Korovitch kormästare för Radiokören med ansvar för ensemblens kontinuerliga utveckling. Två av körens tidigare chefsdirigenter, Tõnu Kaljuste och Peter Dijkstra, utnämndes i november 2019 till hedersdirigenter. Båda har fortfarande nära kontakt med kören och gör återkommande gästspel.

Radiokören bildades samma år som Radiotjänst påbörjade sina sändningar och kören hade sin allra första konsert i maj 1925. Ambitionsnivån var hög redan från starten med ett uttalat mål att vara på högsta internationella nivå i allt från barockmusik till modern avantgarde.

Tõnu Kaljuste är kanske främst bekant för den svenska publiken som Radiokörens chefsdirigent åren 1994–2001. I november 2019 utnämndes han till hedersdirigent för Radiokören, en ensemble som fortfarande står honom nära. Han grundade såväl Estlands filharmoniska kammarkör och Tallinns kammarorkester och är en stark förkämpe för tonsättarna Arvo Pärt, Erkki-Sven Tüür, Veljo Tormis och Heino Eller. Han har arbetat nära stora modernistiska tonsättare som Alfred Schnittke, György Kurtag, Krzysztof Penderecki och Giya Kancheli.

Bland Kaljustes många skivinspelningar har flera nominerats till stora internationella utmärkelser som Grammy, Diapason d’Or och Edison Klassiek. För Pärt-inspelningen Adam’s Lament belönades han med 2014 en Grammy för bästa körframträdande. 2019 tilldelades han en ICMA Award for inspelningen av Pärts symfonier nr 1–4 med Wrocławs filharmoniska orkester.

Från och med säsongen 2019–2020 är Kaljuste konstnärlig ledare för Tallinns kammarorkester och Tallinn Philharmonic Society. Han har tidigare varit chefsdirigent för Nederlänska kammarkören. Sedan 2004 är han konstnärlig ledare för estniska operafestivalen Nargen Festival. Han är ledamot av Kungl. Musikaliska akademien och har belönats med japanska ABC Music Award och det internationella körpriset Robert Edler Prize.

Maria Goundorina är sedan november 2009 körledare för Allmänna Sången. Hon undervisar även i körsång på välrenommerade Adolf Fredriks musikklasser i Farsta och håller dessutom kurser i kördirigering och föreläser om rysk konstmusik i Österrike, Tyskland, Nederländerna och Sverige. Hon har avlagt diplomexamen vid Tjajkovskijkonservatoriet i Moskva och även studerat musik vid Wiens universitet. Hon har en examen i kördirigering från Kungliga Musikhögskolan i Stockholm där hon studerade för professor Anders Eby. Under studieåren hann hon också såväl leda som sjunga i framstående ensembler i Ryssland, Tyskland och Sverige och deltog framgångsrikt i flera internationella dirigenttävlingar. Bland annat mottog hon 2007 pris för ”bästa tolkning av ett romantiskt verk” under Competition for Young Choir Conductors i Wien, och 2009 var hon en av finalisterna i The Eric Ericson Award i Stockholm.

Musiken

Ungefärliga tider

Einojuhani Rautavaaras Sommarnatten är hans lite egensinniga tolkning av den lite vemodiga folkvisan Ant han dansa med mig som blir dansant och svävande på samma gång. Rautavaara som dog 2016 lämnade en stor produktion, inte minst av av vokalmusik, efter sig. Han räknas en som av Finlands främsta tonsättare med sin högst personliga blandning av romantik, tradition och modernistiska inslag, ofta färgade av mystik och andlighet.