arrow

RÖSTER OM FLYKT

I en unik konsert gör Radiokören och Justin Doyle en musikalisk resa genom olika berättelser om flykt och hemlöshet. Mänsklighetens historia har i omgångar präglats av motsättningar, förtryck och utanförskap och vår tid är inget undantag. Världspremiären av ett nytt verk av libanesiske Zad Moultaka är höjdpunkten på en stark konsert som omfattar såväl folksånger och spirituals som musik av Hector Berlioz och Paul Simon. Musik för eftertanke och meditation.

Vad är det att vara flykting? Hur känns det att lämna det invanda och trygga och se livet förändras i grunden? På den här konserten gör Radiokören en resa genom historien och hittar både i den klassiska musiken, folkmusiken och populärmusiken en rad drabbande berättelser, från 1500-tal till nutid. De tonsatta texterna är i en del fall betydligt äldre. Erfarenheten av exil, hemlöshet och flykt har följt människor genom alla tider.

”Vid Babylons floder satt vi och grät,
när vi tänkte på Sion.”

Det är som en tavla som den flamländske 1500-talstonsättaren Philippe de Monte målar åt oss, en ögonblicksbild i toner. Det judiska folket har deporterats till det fjärran Babylonien. Resan är över. De gråter och längtar hem. Många konst- och musikskapare har fascinerats av denna historia som finns att läsa i en av bibelns psaltarpsalmer. William Byrd, också från 1500-talet, tog fasta på ett annat ställe i texten med den retoriska frågan: Hur skall man kunna sjunga och vara glad när man är så långt hemifrån? Ett svar är att det är just när verkligheten är som svårast som sången behövs mest – för att få tröst och styrka.

Ett storartat exempel på det är den sångtradition som utvecklades under 1700- och 1800-talen bland slavarna i de amerikanska sydstaterna. Texterna till dessa negro spirituals är mångbottnade. De handlar ofta om personer och händelser ur bibeln och om en andlig längtan, men samtidigt om befrielse här och nu. Rader som ”My home is over Jordan” och ”I want to cross over into campground” syftar konkret på att ta sig över Ohiofloden till nordstaterna, där slaveriet var förbjudet. Under andra världskriget fick sångerna ytterligare en dimension när Michael Tippett gjorde dem till en universell plädering för fred, rättvisa och befrielse genom att foga in fem av dem i sitt oratorium A Child of Our Time.

På denna temakonsert kommer vi få skildringar av djupaste smärta, skräck i förföljelsens stund, men också tröstevisor. Faktiskt även sånger där flykten blir ett glädjefyllt uppbrott och kan handla om att vara ung, fri och glad. Konserten innehåller också ett högintressant uruppförande av den libanesiske tonsättaren och bildkonstnären Zad Moultaka, känd för sina allkonstverk och ljudinstallationer där han till exempel kombinerat musik av 1100-talsmystikern Hildegard von Bingen med sitt eget skapande.

Text: Christina Hedlund


RADIOKÖREN Skriv ut

Medverkande

 

Radiokören är som en bergsbestigare i musikvärlden. Flera hundra år av svensk a cappella-tradition i kombination med framåtsträvande och kulturellt mångsidig repertoar, liksom samarbeten med några av världens bästa dirigenter, har etablerat Radiokören som en av de främsta ensemblerna i sitt slag. Genom Sveriges Radio P2 når kören inte bara konsertpubliken utan också en mängd lyssnare i etern och på webben.

I maj 1925 hade Radiokören sin allra första konsert och ribban lades högt redan från början. När ensemblen grundades var ett av dess uppdrag att ”verka på en hög ideell, kulturell och konstnärlig nivå”. Den legendariske körledaren Eric Ericson utvecklade kören till en världsberömd ensemble och under hans ledning lockades tonsättare som Paul Hindemith, Frank Martin och Igor Stravinsky till Stockholm. Där fick de höra sin musik framförd som de aldrig hört den tidigare. Även svenska tonsättare skrev körmusik på nya sätt, inspirerade av den unika ensemblens möjligheter.

I januari 2011 utsågs Radiokören till en av världens tio bästa körer av den brittiska tidskriften Gramophone. Körens skivinspelningar har belönats med exempelvis det prestigefyllda Edison Klassiek (Mass & Motets, 2015) och Diapason d’Or (Nordic Sounds, 2011). Regelbundna turnéer hör till körens verksamhet och vid utdelningen av Musikexportpriset 2010 belönades ensemblen med regeringens hederspris för att de ”under mer än ett halvsekel satt den svenska körmusiken på kartan”. I november 2017 gästade Radiokören Lincoln Center i New York City tillsammans med Svenska Kammarorkestern och dirigent Thomas Dausgaard med Beethovens Missa solemnis. I april 2018 gjorde de Mozarts Mässa c-moll med Berlinfilharmonikerna under ledning av Daniel Harding vid tre utsålda konserter och tidningen Tagesspiegel skrev: ”Det är med rätta kören anses vara en av de bästa av sitt slag.”

Under säsongen 2018–2019 kommer Radiokören och Sveriges Radios Symfoniorkester att göra flera storslagna verk för kör och orkester, som Mendelssohns Die erste Walpurgisnacht och Brahms Ein deutsches Requiem. Naturligtvis hyllar kören sin tidigare chefsdirigent, Eric Ericson, med en jubileumskonsert helt i Ericsons egen anda med banbrytande ny musik och portalverk ur körrepertoaren. Samarbetet med Jacob Mühlrad fortsätter med ett nytt uruppförande i november 2018, det mångbottnade stycket Time. Under säsongen uruppför Radiokören även spännande ny musik av Ylva Skog, Malin Bång, Lisa Streich och högaktuella Raminta Šerkšnytė. I april 2019 väntar en gränsöverskridande konsert med den prisbelönade sångerskan Ane Brun och dirigent Hans Ek. Ett nytt år fyllt av överraskningar och fantastisk musik.

Engelske dirigenten Justin Doyle är för närvarande chefsdirigent och konstnärlig ledare för RIAS Kammerchor, med vilka han bland annat invigt konserthuset Pierre Boulez Saal i Berlin, gjort prisade inspelningar av Britten och Haydn och albumet Heritage – Treasures of Jewish-German Composers. Han är gästprofessor i kördirigering vid Hochschule für Musik Hanns Eisler i Berlin och International Visitor vid Sibelius-Akademin i Helsingfors. Han har varit konstnärlig och musikalisk ledare för internationella festivaler och ensembler som University of Manchester Chorus, Essex Symphony Orchestra och Haffner Orchestra samt gästbesök hos exempelvis Halléorkestern, Royal Northern Sinfonia, Manchester Camerata, Akademie für Alte Musik Berlin och Finländska barockorkestern. Som eftertraktad operadirigent har han särskilt hyllats för sina tolkningar av Mozart, Haydn och Britten. För att fira Jacques Offenbachs 200-årsjubileum gör han sommaren 2019 operan Fantasio, för första gången i Storbritannien och som debut på festivalen Garsington Opera.

Syriske musikern och instrumentbyggaren Nabil Kassis är virtuos på sitt instrument, qanun, ett stränginstrument likt en cittra och en föregångare till harpan. I ensemblemusik från mellanöstern fyller den liknande roll som pianot i västerländsk orkestermusik. Han har turnerat i alla arabiska länder, stora delar av Europa liksom Australien och Venezuela och byggt qanun i mer än tjugo år åt både framstående syriska och internationella musiker. Han har också bidragit till att utveckla och modernisera instrumentet för att förbättra spelmöjligheterna och instrumentets klang. Sedan 2015 bor han i Sverige och har börjat etablera sig som uppskattad musiker även här, själv och med sin bror, pianisten Naim Kassis. Han spelar även i Mazguf Ensemble med sångerskan Marine Kabbabe, saxofonisten Pär Moberg, slagverkaren Tina Quartey och kontrabasisten Emma Lundbeck.

Lokal meddelas senare.

Ingår i följande abonnemang: