arrow

Ett glimrande sekel med Radiokören

Radiokören fyller under 2025 ett hundra år vilket kommer att uppmärksammas i flera konserter under året. I denna andra konsert intar kören under ledning av chefsdirigent Kaspars Putniņš Berwaldhallen för en konsert med glimtar ur Radiokörens rika repertoarskatt.

Biljetter

RADIOKÖREN

dot 2024/2025

Skriv ut

Medverkande

 

&

Radiokören består av 32 professionella sångare som tillsammans bildar ett unikt och dynamiskt instrument, hyllat av musikälskare och kritiker världen över. Radiokören möter publiken på sin hemmascen i Berwaldhallen, Sveriges Radios konserthus, liksom i konsertsalar runt om i landet och på turnéer i hela världen. Dessutom når de miljontals lyssnare i Sveriges Radio P2, på Berwaldhallen Play och internationellt genom EBU.

Sedan 2020 är Radiokörens chefsdirigent den flerfaldigt prisbelönade lettiske kördirigenten Kaspars Putniņš. Sedan januari 2019 är den franske orkester- och kördirigenten Marc Korovitch kormästare för Radiokören, med ansvar för ensemblens vokala utveckling.

Radiokören bildades 1925, samma år som radion påbörjade sina sändningar, och gav sin första konsert i maj det året. I körens omfångsrika skivkatalog finns en mängd kritikerrosade och prisbelönade inspelningar. Hösten 2023 släpptes Kaspars Putniņš första skiva med Radiokören: Robert Schumanns Missa sacra, inspelad med organisten Johan Hammarström.

&

Kaspars Putniņš är chefsdirigent för Radiokören sedan 2020, och nytillträdd chefsdirigent för Lettiska radions kör som han arbetat nära i över 30 år. Han var tidigare chefsdirigent för Estlands filharmoniska kammarkör åren 2014–2021. Som gästdirigent uppträder Putniņš regelbundet med bland andra RIAS kammarkör, SWR Vokalensemble Stuttgart, Collegium Vocale Gent, DR Vokalensemblet, Nederländska radions kör, NDR Vokalensemble Hamburg och Chorwerk Ruhr.

Putniņš är en van uttolkare av såväl renässanspolyfoni som romantiska körverk, men har under hela sin karriär haft som sin huvudsakliga inriktning att verka för och inom den samtida körmusiken. Han har odlat täta kontakter med baltiska och nordiska tonsättare såsom Maija Einfelde, Mārtiņš Viļums, Gundega Šmite, Toivo Tulev, Lasse Thoresen, Gavin Bryars and Andris Dzenitis. Han har även initierat flera sceniska projekt i samarbete med skådespelare och visuella konstnärer och arbetat nära unga körsångare och dirigenter, till exempel som konstnärlig ledare för Tenso Europe Chamber Choir åren 2013–2017.

Hösten 2023 släpptes Putniņš första skiva med Radiokören: Robert Schumanns Missa sacra och Fyra sånger för dubbelkör, inspelade tillsammans med organisten Johan Hammarström. Hans katalog av skivinspelningar inkluderar även bland annat Pēteris Vasks Māte saule, Jonathan Harveys The Angels, Sergej Rachmaninovs Vigilia och Alfred Schnittkes Konsert för kör. Skivan med Schnittkes Psalms of Repentance och Arvo Pärts Magnificat och Nunc dimittis, inspelade med Estlands filharmoniska kammarkör, belönades 2018 med både Gramophone Award och Diapason d’Or.

Kaspars Putniņš har tilldelats två av Lettlands främsta utmärkelser för sitt musikerskap: det stora musikpriset Lielā mūzikas balva och Lettiska ministerrådets bragdpris inom kultur och vetenskap. För sin gärning som chefsdirigent för Estlands filharmoniska kammarkör belönades han 2019 med den estniska kulturstiftelsen KULKA:s årliga pris. Putniņš är född i Riga i Lettland och var bara 26 år gammal när han först tillträdde som dirigent för Lettiska radions kör.

Musiken

Ungefärliga tider

Ildebrando Pizzetti (1880-1968) var en av sin tids mest inflytelserika italienska kompositörer,  främst ihågkommen som operakompositör med mer än tjugo operor på sin opuslista.

Medan hans samtida kollegors (Ottorino Respighi, bland andra) musik frodades i orkesterfärger, följde Pizzetti en stramare väg. Han hade en nästan naiv respekt för tradition, och ett särskilt intresse för renässanspolyfoni och gregoriansk sång som märks tydligt i hans körmusik. Hans a cappella-verk Requiem (1923) anses vara hans mästerverk i den genren.

Enligt Pizzettis mening bör vokalmusiken i första hand motiveras av textens inneboende kraft, och hans tonspråk kännetecknas generellt av en hög dramaturgisk nivå. I Tre composizioni corali (1942) tar han väl vara på texten, och skapar ett verk där sångerna i grunden är tonala och väldigt vackra.

Den första av de tre vokalkompositionerna, Cade la sera (Kvällen faller), är en tonsättning av den italienske författaren Gabriele d’Annunzios dikt. Den är hämtad ur diktsamlingen Halcyon (1903), där poeten beskriver sina minnen och känslor av Toscanas landskap och sin kärleksrelation med den berömda skådespelerskan Eleanora Duse. D’Annunzio kombinerade naturalism och symbolism med erotiska bilder, och verserna genomsyras av en märklig mystisk atmosfär. d’Annunzios författarskap påverkade Pizzetti starkt, som mästerligt lyckades fånga och återskapa den lyriska textens karaktär musikaliskt. Redan i de två första takterna gestaltar Pizzetti den kommande skymningen genom att låta de individuella rösterna förskjutas i en nedåtgående, fallande riktning.

Textbehandlingen fortsätter på ett liknande sätt genom hela stycket, och i slutet kombineras vila och rörelse i frasen: ”E non s’ode altra voce, dai monti l’acqua scorre a questa foce” (Och ingen annan röst hörs, från bergen rinner vattnet till denna mynning). Sopranstämman gestaltar hur vattnet forsar hörbart från bergen, steg för steg till mynningen. Ingen annan röst hörs, så de övriga stämmorna vilar orörligt och fridfullt.

Text: Andreas Konvicka

Ungefärlig konsertlängd: 1 tim 30 min