BEETHOVENS NIA
Case Scaglione leder Sveriges Radios Symfoniorkester, Radiokören samt solisterna Julia Kleiter, Katija Dragojevic, Maximilian Schmitt och John Lundgren i en konsert på temat frihet och fred. Arnold Schönbergs tolkning av den judiska bönen Kol nidre följs av Ludwig van Beethovens nionde symfoni, känd framför allt för den euforiska slutkören Ode till glädjen.
Konserten sänds direkt i Sveriges Radio P2 fredag 19 april kl 19:03.
1933 tvingades Arnold Schönberg lämna Tyskland, på grund av de antisemitiska påtryckningarna. Via Paris hamnade han så småningom i Kalifornien, där han skulle stanna resten av sitt liv. Han undervisade under större delen av tiden, men komponerade också några av sina mest konstfulla och helgjutna seriella verk. Hans religiösa grubblerier och sökandet efter svar på de existentiella frågorna tog ny fart, och mot slutet av livet skrev han några ”moderna psalmer” till egna texter, musik som delvis förblev ofullbordad. Hans enda helt färdigkomponerade, andliga verk är Kol nidre för rabbin (recitatör), kör och orkester (1938). Som titeln indikerar är detta verk relaterat till försoningshögtiden Yom Kippur, den heligaste dagen i den judiska kalendern. Den ursprungliga, medeltida Kol nidre (”alla löften” på arameiska) sjungs traditionellt strax före solnedgången, och är en bön om förlåtelse för de löften man givit Gud men som man inte lyckats hålla. Den befriar även de troende från påtvingade löften, som exempel att bekänna sig till kristen tro.
De musikaliska höjdpunkterna under de sista åren av Ludwig van Beethovens liv består av en grupp nydanande stråkkvartetter samt två körverk. Det ena, en mässa till ärkehertig Rudolph av Österrikes kröning till ärkebiskop, blevtyvärr aldrig färdigt i tid. Det andra var en körsymfoni, nämligen den kända nionde symfonin i d-moll (1824). Av olika skäl har verket en lång tillkomsthistoria, och de första idéerna kom redan 1817 då Beethoven fick ett anbud från Philharmonic Society i London att skriva två symfonier. Hantackade visserligen nej till uppdraget som även skulle ha inneburit att han dirigerade verken på plats, men inspirationen och fröet till en ny symfoni hade väckts hos honom.
I verket löper många trådar i Beethovens kompositionsstil samman. Samtidigt upprepar han sig inte, utan utvecklar och förnyar musiken och genren. I den för Beethoven så viktiga finalsatsen tar han vara på och förmedlar utommusikaliska associationer, till exempel genom texten. Den är hämtad från Friedrich Schillers berömda utopiska ode, An die Freude(1785), lyrik som Beethoven länge beundrat, och redan 1793 hade planer på att tonsätta. Kör och solister tillsattes för att ge uttryck för harmoni, medmänsklighet och broderskap, en idé som Beethoven lånade av tonsättarna i det postrevolutionära Frankrike.
Satsen är komponerad som en enda gigantisk variationsserieoch inledningsvis citeras först symfonins föregående satser,innan det berömda ”glädjetemat” kommer. Till slut utmynnar allt i en jublande dubbelfuga för kören med en uppmaning: Seid umschlungen Millionen (omfamna varandra, miljoner). Denna enorma sats med nästan en halvtimmes speltid varbland det mest avancerade som någon dittills komponerat, och detta fullt avsiktligt. Beethovens budskap till eftervärlden var enkelt – för att nå en annan, bättre värld krävs envis strävan efter höga ideal.
Text: Andreas Konvicka
Konserten har fått en ny dirigent, där Case Scaglione ersätter Herbert Blomstedt. John Lundgren, baryton ersätter Tareq Nazmi, bas.
Ändringen av dirigent medför även att Missa Solemnis utgår och ersätts av Schönbergs Kol nidre och Beethovens Symfoni nr. 9. Konserten var tidigare rubricerad Missa Solemnis med Blomstedt.
Medverkande
Sveriges Radios Symfoniorkester är en av Europas främsta och mest mångsidiga orkestrar, som har mottagit flera priser och utmärkelser och samarbetar med världens främsta kompositörer, dirigenter och solister. Orkestern turnerar regelbundet, med hyllade gästspel runt om i Europa och världen, och har en omfattande, kritikerrosad skivkatalog.
Sedan 2007 är Daniel Harding chefsdirigent för Sveriges Radios Symfoniorkester, och sedan 2019 också dess konstnärlige ledare. Hardings tjänst fortsätter till och med säsongen 2024/2025. Två av orkesterns tidigare chefsdirigenter, Herbert Blomstedt och Esa-Pekka Salonen, har utnämnts till hedersdirigenter. Båda fortsätter att göra regelbundna gästspel med orkestern.
Sveriges Radios Symfoniorkester är hela Sveriges symfoniorkester. Från sin hemmascen i Sveriges Radios konserthus Berwaldhallen når orkestern hela landet i etern och på webben genom Sveriges Radio P2. Flera av konserterna visas även på Berwaldhallen Play, i SVT och på SVT Play, samt sänds internationellt genom EBU.
Radiokören består av 32 professionella sångare som tillsammans bildar ett unikt och dynamiskt instrument, hyllat av musikälskare och kritiker världen över. Radiokören möter publiken på sin hemmascen i Berwaldhallen, Sveriges Radios konserthus, liksom i konsertsalar runt om i landet och på turnéer i hela världen. Dessutom når de miljontals lyssnare i Sveriges Radio P2, på Berwaldhallen Play och internationellt genom EBU.
Sedan 2020 är Radiokörens chefsdirigent den flerfaldigt prisbelönade lettiske kördirigenten Kaspars Putniņš. Sedan januari 2019 är den franske orkester- och kördirigenten Marc Korovitch kormästare för Radiokören, med ansvar för ensemblens vokala utveckling.
Radiokören bildades 1925, samma år som radion påbörjade sina sändningar, och gav sin första konsert i maj det året. I körens omfångsrika skivkatalog finns en mängd kritikerrosade och prisbelönade inspelningar. Hösten 2023 släpptes Kaspars Putniņš första skiva med Radiokören: Robert Schumanns Missa sacra, inspelad med organisten Johan Hammarström.
Dirigenten Case Scaglione är till vardags chefsdirigent för Württemberg Chamber Orchestra Heilbronn och musikchef för Orchestre national d’Île de France. Han har tidigare tjänstgjort som biträdande dirigent hos New York Philharmonic, och även varit musikchef för Young Musicians Foundation i Los Angeles.
Född 1983 i Texas tog han sin kandidatexamen vid Cleveland Institute of Music, och fortsatte sedan sina studier vid Peabody Institute of Music, en av världens mest ansedda scenkonstskolor. Vidare har han varit elev till David Zinman vid American Academy of Conducting i Aspen, samt haft några av de mest framstående, världsledande dirigenterna som mentorer, inklusive Alan Gilbert och Jaap van Zweden.
Scaglione samarbetar regelbundet med flera av världens ledande orkestrar, till exempel NDR Elbphilharmonie Orchestra, Baltimore Symphony Orchestra och Opéra national de Paris. Han har arbetat med solister som Joshua Bell, Yulianna Avdeeva, Jean-Efflam Bavouzet, Behzod Abduraimov och Khatia Buniatishvili.
Scaglione menar att en dirigents arbete är att vara en ambassadör för musiken, och att musikskapandet med andra människor är som en kärleksakt. Det är ett hantverk som kräver ett liv i hängivenhet till konsten. I Sverige gjorde han nyligen debut med Gävle Symfoniorkester, och nu har turen kommit till Berwaldhallen och Sveriges Radios Symfoniorkester.
Julia Kleiter debuterade 2004 på Opéra Bastille som Pamina i Mozarts Trollflöjten under ledning av Jiří Kout och har därefter gjort flera Mozartroller, som Grevinnan i Figaros bröllop, Ilia i Idomeneo och Donna Anna i Don Giovanni. På operascenen har hon arbetat med dirigenter som Daniel Barenboim, Sir John Eliot Gardiner, Nikolaus Harnoncourt och Philippe Jordan och framträtt på bland annat Metropolitan Opera i New York, Wiener Staatsoper och Royal Opera House vid Covent Garden, samt festivalerna i Edinburgh och Salzburg. Bland rollerna ur den romantiska repertoaren finns Eva i Wagners Mästersångarna i Nürnberg och Agathe i Weberns Friskytten. Under säsongen 2022/2023 gjorde hon rolldebut som Fältmarskalkinnan i Strauss Rosenkaveljeren.
Kleiter gästar regelbundet världens stora konsertscener och samarbetar med dirigenter som Riccardo Muti, Jeffrey Tate, Marc Minkowski, Ivor Bolten, René Jacobs och Daniel Harding. De senaste åren har hon bland annat sjungit Brahms Ein deutsches Requiem i London, Haydns Skapelsen i Milano och Berlin, liksom Dvořáks Requiem i Berlin. Under säsongen 2023/24 kan man höra Kleiter i Beethovens nionde symfoni i Leipzig Gewandhaus under ledning av Manfred Honeck samt i Vienna Musikverein med Riccardo Muti.
Katija Dragojevic är en svensk mezzosopran, som arbetar vid internationella scener som La Scala, Covent Garden och Salzburger Festspiele.
Hon är utbildad vid Kungliga Musikhögskolan i Stockholm samt vid Guildhall School of Music and Drama i London, och debuterade år 2000 som Krista i Janaceks Fallet Makropulos vid La Monnaie i Bryssel. Andra roller som hon gjort inkluderar titelrollerna i Xerxes och Carmen samt Cherubin i Figaros Bröllop, och hon har även medverkat som Zerlina i Kasper Holtens uppmärksammade filmatisering av Don Juan, baserad på Mozarts Don Giovanni.
Som konsertsångerska har Dragojevic framträtt med symfoniorkestrar som Sveriges Radios Symfoniorkester, Elbphilharmonie Orchestra, Orchestre de Paris, Gulbenkian Orchestra i Lissabon, NDR Sinfonieorchester i Hamburg och Symphonieorchester des Bayerischen Rundfunks i München. Hon har gjort bland annat Bachs Matteuspassion, Mozarts Requiem, Berlioz Les nuits d´été, Mahlers Des Knaben Wunderhorn och Beethovens nionde symfoni, med dirigenter som Ivor Bolton, Daniel Harding, Andris Nelsons, Leif Segerstam, Manfred Honeck och Robin Ticciati.
Maximilian Schmitt gjorde sina första scenframträdanden som en del av operastudion vid Bayerische Staatsoper i München och 2008 blev han en del av den fasta ensemblen på Mannheims nationalteater. Han debuterade på La Scala i Milano som Pedrillo i Mozarts Enleveringen ur Seraljen under Zubin Mehta. 2023 spelade han Erik i Wagners Den flygande holländaren på Kölnoperan och Théâtre des Champs-Élysées under ledning av Xavier Roth. Säsongen 2023/2024 bjöd också på rolldebuten som Siegmund i Wagners Valkyrian med Concerto Köln och Kent Nagano. Schmitt gästar ofta de stora konsertscenerna med repertoar från Monteverdi till Mendelsohn. Genom samarbeten med dirigenter så som Claudio Abbado, Daniel Harding, Jonathan Nott, Manfred Honeck, Trevor Pinnock och René Jacob har han framträtt med bland annat Akademie für Alte Musik Berlin, Cleveland Orchestra, Sveriges Radios Symfoniorkester och Tokyo Symphony Orchestra, och han är en återkommande solist med Orchestre de Paris och Orchestre National de France. Under säsongen 2023/2024 har Schmitt gjort solistinsatser i flertalet verk av Beethoven, däribland hans mässa i C-dur med Tonhalle-orkestern i Zürich samt den nionde symfonin vid Leipzig Gewandhaus och Elbphilharmonie i Hamburg.
John Lundgren anslöts redan under studieåren i Köpenhamn till Det Kongelige Teaters solistensemble och debuterade där som Schaunard i Puccinis La bohème. Sedan dess har han sjungit flera av de viktigaste dramatiska barytonrollerna i Köpenhamn, såsom Paolo Albioni i Verdis Simon Boccanegra, titelrollen i Bergs Wozzeck, Enrico Ashton i Strauss Lucia di Lammermoor och Amonasro i Verdis Aida vid öppningen av Köpenhamns nya operahus. Till hans främsta roller hör också flera Wagner-roller som Holländaren, Wotan och Telramund, liksom flera av operalitteraturens mest kända onda karaktärer såsom Scarpia i Puccinis Toska, Pizarro i Beethovens Fidelio och titelrollen i Bartóks Riddar Blåskäggs borg.
Nutida opera är också en viktig del av Lundgrens repertoar, däribland Prospero i Thomas Adès The Tempest, Devlin i Hans Gefors Notorious och hela fyra roller i Reine Jönssons Cecilia och apkungen. Han har gästat operahus över hela Europa, liksom i Peking och Tokyo, samt gästat festivalerna i Bregenz och Bayeruth. Han har arbetat med dirigenter som Christian Thielemann, Marc Soustrot, Pier Giorgio Morandi, Adam Fischer och Kirill Petrenko och regissörer som Keith Warner, Christof Loy och David Radok.
2006 mottog John Lundgren det prestigefyllda Birgit Nilsson-stipendiet, 2010 blev han utnämnd till Riddare av Dannebrogorden och 2021 utnämndes han till hovsångare.
Barytonen Lars Johansson Brissman har etablerat sig som en av de mest efterfrågade konsert- och oratoriesångare inom sitt röstfack både i Sverige och utomlands. Som operasångare har Lars medverkat i ett stort antal operaproduktioner vid bl a Kungliga Operan, Folkoperan och Drottningholms slottsteater. Bland hans roller kan nämnas Plutone i Monteverdis L’Orfeo, Guglielmo i Mozarts Cosí fan tutte och Donner i Wagners Rhenguldet. Han undervisar även i sång vid Lilla Akademiens musikgymnasium och pre-college och har spelat in bland annat Bachs Johannespassion och opera-oratoriet David och Batsheba av Ståle Kleiberg.
Musiken
I. Allegro ma non troppo; un poco maestoso
II. Molto vivace
III. Adagio molto e cantabile
IV. Presto – Allegro assai – Allegro assai vivace
Få om något av de senaste decenniernas musikverk har utövat ett sådant inflytande som Ludwig van Beethovens Symfoni nr 9 d-moll. Med sin kombination av drabbande musik och humanistiskt budskap har den kommit att betraktas som själva sinnebilden för människans dröm om fred och frihet. I våra dagar har dess symbolvärde ytterligare utökats genom att den dels uppmärksammats av FN och dessutom EU valt Ode till glädjen till en särskild hymn för Europa.
Uruppförandet vid Theater am Kärntnertor i Wien 7 maj 1824 möttes av en synnerligen entusiastisk publik. I sin biografi skrev Beethovens assistent Anton Schindler: ”Salongen visade sig vara fylld till sista plats. Det konstnärliga resultatet av denna minnesvärda afton tål att jämföras med vad som helst som ägt rum i dessa ärofyllda gamla salar. Enda skamfläcken var att huvudpersonen själv inte kunde höra det, vilket också framgick när han vid applådskarornas utbrott stod kvar med ryggen mot den hänryckta församlingen. Altsolisten vände honom då mot publikens svängande hattar och näsdukar. Med en bugning tackade han, vilket väckte ett jubel utan like som aldrig ville sluta.”
Trots en sådan reaktion dröjde det flera decennier innan symfonin nådde allmän berömmelse. Ett av skälen lär ha varit den nyskapande och för många svårbegripliga musiken. Ett annat skäl var att verket ställde mycket höga krav på utövarna. Vid den här tiden var det ännu ovanligt med fasta orkestrar på professionell nivå. Normalt framfördes orkestermusik av operakapell eller tillfälligt sammansatta ensembler, i båda fallen med i regel minimal repetitionstid – även för ny musik. Ribban sattes av François Antoine Habeneck som på 1830-talet framförde symfonin i Paris efter inte mindre än tre års noggrann instudering. Ett tiotal år senare hörde Richard Wagner symfonin i Paris och blev så begeistrad att han själv framförde den med hovkapellet i Dresden 1846.
Symfonins främsta betydelse för sin samtid var paradoxalt inte dess musikaliska kvaliteter utan Beethovens konstnärliga övertygelse. Många romantiker strävade efter ett närmande mellan konstarterna, att musik och dikt och bildkonst tillsammans skulle föra fram tidens filosofiska idéer. I ljuset av denna strävan kan vi förstå symfonins stora inflytande. Men den hade även en musikalisk dimension som säkert inspirerade 1800-talets tonsättare: kombinationen av orkester, kör och sångsolister i en symfoni, denna ditintills uteslutande instrumentala genre.
Om Beethoven varit en utpräglad vokaltonsättare vore detta kanske mindre revolutionerande, men nu skrev han för rösten som om den vore ett instrument bland andra. Han lät sig inte hämmas av den mänskliga röstens begränsningar. Säkert använde han kör och solister för att förmedla Schillers budskap, men samtidigt kan de uppfattas som en allmän uttrycksförstärkning i den storslagna finalen. Jämför till exempel med tillägget av piccolaflöjt, kontrafagott och tromboner i sista satsen av hans femte symfoni. Än i dag drabbas vi minst lika starkt när rösterna stämmer in i ”Freude, schöner Götterfunken” i denna ”hela världens nationalsång”.
Text: Sven Kruckenberg
Ungefärlig konsertlängd: 1 tim 30 min
Lär dig mer, lyssna på Beethovenpodden i Sveriges Radios P2.
Ändrat konsertdatum
Tidigare annonserade konsertdatum torsdag 18 april & fredag 19 april har ändrats till fredag 19 april kl 19:00 & lördag 20 april kl 15:00 i Berwaldhallen.
Biljetter
Fler konserter
BACHS H-MOLLMÄSSA
Chefsdirigent Kaspars Putniņš leder Radiokören och Sveriges Radios Symfoniorkester i Johann Sebastian Bachs storslagna mästerverk.
BRAHMS, HILLBORG & FRANCK
Radiokören och Sveriges Radios Symfoniorkester bjuder på praktfull och festlig kör- och orkestermusik med den hyllade franska dirigenten Marie Jacquot.
Radiokören: Petite messe solennelle
Gioacchino Rossinis sista stora verk med Radiokören och hedersdirigent Peter Dijkstra i Kungsholms kyrka: högtidligt och gripande, med en fot i operans värld och en i den stora mässtraditionen.