arrow

RADIOKÖREN: SANDSTRÖM IN MEMORIAM

Den 30 oktober 2022 skulle Sven-David Sandström ha fyllt 80 år. I denna hyllningskonsert tolkar Radiokören Sonnets of Darkness and Love, med texter hämtade från Höga visan, Shakespeare, Lorca och Nietzsche, tillsammans med stjärntrombonisten och vokalisten Nils Landgren. Dessutom får vi höra kören i ett uruppförande av Matthew Peterson, vinnaren av Sven-David Sandström Choral Composition Awards. Allt under ledning av chefsdirigent Kaspar Putniņš.

Konserten sänds i Sveriges Radio P2 och med bild på Berwaldhallen Play den 11 november kl 19.00.

När Sven-David Sandström gick ur tiden år 2019 lämnade han ett stort tomrum efter sig. Utöver att ha varit aktiv körsångare och undervisat en lång rad studenter, hade han försett svenskt och internationellt musikliv med såväl banbrytande, musikalisk modernism som skimrande, romantiska klanger i årtionden. Nästan 600 verk blev det till slut. Musik som ibland var provocerande och väckte starka känslor, vilket var precis vad tonsättaren ville. Verk som operan Staden, Requiem: De ur alla minnen fallna och High Mass gjorde inta bara outplånliga intryck utan skapade också hätsk debatt. En betydande inspirationskälla var Johann Sebastian Bach. De sex motetterna har fått sin alldeles egen tolkning och i Sandströms Matteuspassion följer texten Bachs passion med samma titel. Men samtidigt som Sandström tryggt lutade sig mot den store barockmästaren hade han ständigt nya idéer och klanger i bakfickan. Den rastlöse tonsättaren skrev musik in i det sista. Bland det sista som tillkom, jämte operan Livets bok var Sonnets of Darkness and Love, specialkomponerat för blandad kör och en trombonspelande och sjungande Nils Landgren.

En kort tid innan Sven-David Sandström dog och tillfrågades hur han ville bli ihågkommen svarade han snabbt: ”Det borde vara ett pris som uppmärksammar nykomponerad körmusik”. Så kom det också att bli. I samarbete med Kungliga Musikaliska Akademien utlyste Sven-David Sandströms Minnesfond en körkompositionstävling bland hans tidigare studenter på Indiana University där Sandström tjänstgjort som professor i tio år. I juli 2021 kungjordes den första pristagaren, den amerikanske tonsättaren Matthew Peterson. Peterson har kallats ”en musikalisk äventyrare med stor bredd och känslighet” och har redan gjort sig känd i svenskt musikliv. Tack var ett Fulbright-stipendium fick han möjlighet att studera på Gotlands tonsättarskola och har sedan dess varit bosatt i Sverige. Hans musik har under åren hittat fram till såväl landets instrumentalister som körsångare. Som vinnare har Peterson fått en beställning av det verk som ska uruppföras av Radiokören och Kaspars Putniņš dagen före Sandströms 80-årsdag den 30 oktober 2022. Verket kommer därefter att framföras av åtminstone ytterligare fyra körer, ett fint första bevis på att Sandströms önskan om att uppmärksamhet och spridning av samtida körmusik har hörsammats.

Text: Karin Ekedahl


RADIOKÖREN dot 2022/2023
Skriv ut

Medverkande

 

Radiokören har i över 90 år bidragit till utvecklingen av den svenska a cappella-traditionen. Under den legendariske dirigenten Eric Ericsons ledarskap fick kören ett stort internationellt renommé och räknas i dag bland världens främsta körer. Körmedlemmarnas förmåga att växla mellan kraftfulla solistiska insatser och att sömlöst smälta in i ensemblen skapar ett unikt och dynamiskt instrument som hyllas av musikälskare och kritiker världen över, liksom av de många dirigenter som utforskar och utmanar körens potential.

Sedan 1979 är Radiokörens hemmascen Berwaldhallen, Sveriges Radios konserthus. Förutom konsertpubliken når kören också miljontals lyssnare i etern och på webben genom Klassiska konserten i P2. Dessutom visas flera av konserterna på Berwaldhallen Play, vilket ger publiken ytterligare en möjlighet att komma riktigt nära en av världens bästa körer.

Säsongen 2019–2020 tillträdde Kaspars Putniņš som ny chefsdirigent och konstnärlig ledare för Radiokören, den tionde chefsdirigenten sedan kören bildades. Sedan januari 2019 är Marc Korovitch kormästare för Radiokören med ansvar för ensemblens kontinuerliga utveckling. Två av körens tidigare chefsdirigenter, Tõnu Kaljuste och Peter Dijkstra, utnämndes i november 2019 till hedersdirigenter. Båda har fortfarande nära kontakt med kören och gör återkommande gästspel.

Radiokören bildades samma år som Radiotjänst påbörjade sina sändningar och kören hade sin allra första konsert i maj 1925. Ambitionsnivån var hög redan från starten med ett uttalat mål att vara på högsta internationella nivå i allt från barockmusik till modern avantgarde.

&

Kaspars Putniņš är chefsdirigent för Radiokören sedan säsongen 2020/21. Han är även ständig dirigent för Lettiska Radions Kör sedan 1994, och var chefsdirigent för Estlands Filharmoniska Kammarkör 2014–2021. Som gästdirigent uppträder han regelbundet med bland andra RIAS Kammarkör, SWR Vokalensemble i Stuttgart, Collegium Vocale Gent, DR Vokalensemblet, Nederländska Radions Kör och NDR Vokalensemble i Hamburg.

Putniņš är en van uttolkare av såväl renässanspolyfoni som känslostarka romantiska verk, men har som sin huvudsakliga konstnärliga inriktning att främja den samtida körmusiken. Han har odlat täta kontakter med baltiska och nordiska tonsättare såsom Maija Einfelde, Mārtiņš Viļums, Gundega Šmite, Toivo Tulev, Lasse Thoresen, Gavin Bryars and Andris Dzenitis. Han har även initierat flera sceniska projekt i samarbete med skådespelare och visuella konstnärer.

Han har gjort flera skivinspelningar, bland annat av Pēteris Vasks Māte saule, Jonathan Harveys The Angels, Sergej Rachmaninovs Vigilia och Alfred Schnittkes Konsert för kör. Skivan med Schnittkes Psalms of Repentance och Arvo Pärts Magnificat och Nunc dimittis, inspelade med Estlands Filharmoniska Kammarkör, belönades 2018 med både Gramophone Award och Diapason d’Or. Hösten 2023 släpptes Putniņš första skiva med Radiokören: Robert Schumanns Missa sacra och Fyra sånger för dubbelkör, inspelade tillsammans med organisten Johan Hammarström.

Trombonisten Nils Landgren förkroppsligar orden mångsidighet, nyfikenhet och entusiasm. Han spelade med artister som Björn Skifs, Thad Jones och ABBA innan han påbörjade sin solistkarriär och, sedan grundandet 1992, som frontman för hyllade ensemblen Nils Landgren Funk Unit. Han är en flitig studioartist och som har medverkat på en bra bit över 50 skivor sedan det första soloalbumet från 1984.

1998 påbörjade Nils sitt långa samarbete med NDR Big Band i Hamburg, först som sektionsmusiker och senare som konstnärlig rådgivare, ett samarbete som varade till 2012. Han har även varit konstnärlig rådgivare för prestigefyllda Jazzfest Berlin i fem år och för Bohuslän Big Band mellan 2007 och 2015. 2012 tillträdde Nils som konstnärlig ledare för tyska Jazz Baltica Festival efter att ha spelat på festivalen sedan den grundades 1991. 2006 hade vad Nils själv beskriver som något han länge drömt om premiär: Christmas With My Friends, en stjärnspäckad konsert som har blivit ett älskat, återkommande inslag till julen.

Nils har tilldelats två medaljer av Kung Carl XVI Gustaf: Litteris et Artibus och Medaljen för tonkonstens främjande. Bundespresident Frank Walther Steinmeier har också förärat honom med Bundesverdienstkreuz. Nils är hedersdoktor vid Karlstads universitet och professor vid Hochschule für Musik und Theater i Hamburg.

Med nära tjugo år som tenor i Radiokören, kan Love beteckna sig som en relativ veteran i detta sammanhang. Vid sidan av arbetet i Radiokören framträder han ofta som solist, samt i mindre ensembler. Hans hjärta klappar extra varmt för ny musik, både för spänningen i nya möten och för utmaningen som nykomponerad musik ofta presenterar.

Musiken

Ungefärliga tider

”Jag har ofta valt att tonsätta sakrala texter på latin”, säger Matthew Peterson, ”det har gett mig en frihet att jobba nästan orkestralt”. Sven-David Sandström tonsatte också åtskilliga latinska texter men även mycket poesi. Så trots att Peterson tvekade att tonsätta lyrik, ”ofta finns det inget utrymme för musik”, bestämde han sig att göra något nytt, ”precis som Sven-David, han skapade också nytt”, konstaterar Peterson.

Han fastnade för den amerikanske poeten E. E. Cummings modernistiska poesi i fri form. Poesi som är saklig men samtidigt metaforisk. I de enkla orden, den unika syntaxen och den skulpturala formen såg Peterson musik. För en tonsättare som tillbringar mycket tid i skog och mark var det lätt att inspireras av Cummings nästan haiku-liknande dikter om naturen och himlen. Dikten om det fallande lövet  l(a falling leaf)oneliness – är ”förkrossande i sin enkelhet och sitt vemod”, säger Peterson. ! o(rounD)moon handlar lika mycket om den faktiska händelsen som betraktarens inre upplevelse av månen på natthimlen, ”så har jag också tillbringat många timmar under månen”, påpekar Peterson. Tredje och sista satsen, brIght, där Cummings tar isär och sätter ihop orden var utmanande. Samtidigt behandlar diktaren orden musikaliskt, hårda konsonanter kombineras med mjuka vokaler och det gav Peterson möjlighet att jobba med tonfärg och klang.

Under arbetet med An Inner Sky gick tankarna många gånger till Sven-David Sandström och hans musik; hans rytmiska vitalitet och den egna harmoniska världen. Peterson har med An Inner Sky strävat efter att skapa sin harmoniska värld och, liksom Sandström, följa sin passion. ”Känslor och klanger”, säger Peterson ”sammanfattar väl det hela ganska bra”.

Text: Karin Ekedahl

Hösten 2018 träffades fyra herrar i Stockholm för att diskutera en idé. Den danske dirigenten Mogens Dahl ville beställa musik och sångaren Jakob Holtze var anlitad för ta fram texter att tonsätta. Sven-David Sandström skulle skriva musiken och Nils Landgren skulle framföra den tillsammans med Mogens Dahls kammarkör. De enades alla om att det skulle bli ett större verk som skulle vara klart inom ett år.

Redan efter några månader låg Sonnets of Darkness and Love färdigt. Stycket tar sin utgångspunkt i Federico García Lorcas ”Den mörka kärlekens sonetter” med vilka Lorca ordnade in sig i raden av berömda sonettdiktare tillsammans med herrar som Petrarca och Shakespeare. Liksom sina föregångare behandlade han i sonettens form extrem längtan, sömnlösa nätter eller att vara sjuk och galen av kärlek. Allt kombinerat med spansk mysticism samt den mörkare sidan av kärleken: svartsjuka, raseri och desperation.

I Sandströms musik får Lorcas texter sällskap av utdrag från Shakespeares sonetter, Höga visan samt Friedrich Nietzsches Ariadnes klagan. Den sistnämnda skrevs mot slutet av Nietzsches liv, då han plågades av det som vid tiden var en annan mörk sida av kärlekslivet – syfilis. Sjukdomen förtärde hans hjärna och han kastades mellan att vara genial och galen.

Sonnets of Darkness and Love skulle komma att bli ett av Sven-David Sandströms sista verk. Här erbjuds lyssnaren känslig texttolkning, rytmisk komplexitet, bottenlös passion och de fylliga neoromantiska klanger som kom att bli ett av Sandströms signum under hans senare år.

Text: Karin Ekedahl

Ungefärlig konsertlängd: 1 tim 30 min (ingen paus)

PANELSAMTAL KL 14.00 I NEDRE FOAJÉN
Sveriges Radio P2:s programledare Martin Gribbe leder ett samtal om den svenska körmusikens framtid. Gäster är tonsättaren Matthew Peterson, Janna Vettergren, sångare och Florian Benfer, dirigent med flera.

Sven-David Sandströms minnesfond
I samband med att tonsättaren Sven-David Sandström avled 2019 inrättades en minnesfond i hans namn vid Kungl. Musikaliska Akademien. Syftet med fonden är att kunna utdela stipendier inom körsång, och främja framföranden av hans musik genom utdelande av anslag för olika projekt. Tack vare fonden möjliggörs nu en körkompositionstävling, en omarbetad biografi om Sven-David Sandström samt den nyligen uruppförda operan The Book of Life.