arrow

RYSKA RÖSTER

En färgsprakande bukett av rysk musik förenar Radiokören med sin tidigare chefsdirigent, Peter Dijkstra. På programmet står bland annat Stravinskys Psalmsymfoni i en lyrisk och elegant version för kammarensemble. Stjärncellisten Truls Mørk tolkar dessutom tillsammans med kören två romantiska mästerverk, bland annat Rachmaninovs bitterljuva och undersköna Vocalise.

Att tonsätta Jesu släkttavla skulle för somliga förmodligen vara lika intressant som att tonsätta telefonkatalogen. Men i händerna på den estniske tonsättaren Arvo Pärt blir Which was the son of… närmast rituell musik som även påminner oss om vårt eget ursprung: att vi alla är barn till någon som kommit före och visar att det kommer någon efter, att människan är en del av något större.

Dirigenten Valerij Poljanskij hade 1983 bett Alfred Schnittke skriva något för sin kör, men Schnittke verkade måttligt intresserad. Poljanskij upprepade senare sin önskan, och redan dagen därpå lär Schnittke ha stuckit noter i händerna på honom och kallat honom ”en förskräcklig man”. Uppenbarligen hade Schnittke skrivit sina Tre andliga sånger natten innan. Sångerna ligger nära den ortodoxa traditionen och blev även ett slags musikalisk förberedelse; året efter började han arbeta med sin stora Konsert för kör. Båda tillägnades Poljanskij och hans kör.

”I sin ungdom kom inte inte Arenskij undan mitt inflytande; sen påverkades han av Tjajkovskij. Han kommer snart att vara bortglömd.” Så löd det hårda och kanske lite avundsjuka omdömet från Anton Arenskijs lärare Nikolaj Rimskij-Korsakov. Arenskij uppmärksammades tidigt av just Tjajkovskij och bland Arenskijs egna elever fanns såväl Skrjabin som Rachmaninov. Kanske bidrog Rimskij-Korsakov till att Arenskij aldrig uppmärksammades lika mycket som sina lärare och elever. Men för dem som uppskattar rysk romantik finns hos Arenskij fynd att göra: till exempel hans Tre kvartetter för vokalkvartett eller kör och cello som är ett utmärkt exempel på sensuell senromantik.

Sergej Rachmaninov skrev Vocalise för sopranen Antonina Nezhdanova som, när hon klagade över bristen på text, läxades upp av tonsättaren. Vad hon skulle med text till? Nu hade hon ju möjlighet att förmedla musiken mer uttrycksfullt än någonsin. Men, vad är det som förmedlas? Sorg? Melankoli? Stycket tillkom vid början av första världskriget och visst ligger Dies irae, psalmen om domens dag, snubblande nära. Genom åren har stycket arrangeras för en rad olika instrument. Här framförs det i en version för kör och cello. Rachmaninovs Vigilia ligger många körälskare varmt om hjärtat. Radiokören framför här ett utdrag ur körverket, bland annat den ljuvliga Mariahymnen Bogoroditse devo.

Symfonier är kanske inte det vi närmast förknippar med Igor Stravinsky. Flera av hans verk har ändå ”symfoni” i titeln, däribland Psalmsymfonin som beställdes till Bostons symfoniorkesters 50-årsjubileum. Orkestern ville ha något symfoniskt och det fick de, men kanske inte som de hade förväntat sig; nog höjdes det på ögonbrynen då ett sakralt verk tillägnades Bostons symfoniker. Stravinsky skrev symfonin under sin neoklassiska period, men snarare än kyla eller ironi som förknippas med stilen är den ett uppriktigt uttryck för Stravinskys känsla för psaltartexterna. Radiokören gör Psalmsymfonin i ett arrangemang för kör och fyrhändigt piano som skrevs av ingen mindre än Dmitrij Sjostakovitj.

Text: Karin Ekedahl


RADIOKÖREN
Skriv ut

Medverkande

 

Radiokören har i över 90 år bidragit till utvecklingen av den svenska a cappella-traditionen. Under den legendariske dirigenten Eric Ericsons ledarskap fick kören ett stort internationellt renommé och räknas i dag bland världens främsta körer. Körmedlemmarnas förmåga att växla mellan kraftfulla solistiska insatser och att sömlöst smälta in i ensemblen skapar ett unikt och dynamiskt instrument som hyllas av musikälskare och kritiker världen över, liksom av de många dirigenter som utforskar och utmanar körens potential.

Radiokören bildades samma år som Radiotjänst påbörjade sina sändningar och kören hade sin allra första konsert i maj 1925. Ambitionsnivån var hög redan från starten med ett uttalat mål att framföra nyskriven musik.

Sedan januari 2019 är Marc Korovitch kormästare för Radiokören med ansvar för ensemblens kontinuerliga utveckling. Två av körens tidigare chefsdirigenter, Tõnu Kaljuste och Peter Dijkstra, utnämndes i november 2019 till hedersdirigenter. Båda har fortfarande nära kontakt med kören och gör återkommande gästspel. Rekrytering av ny chefsdirigent för Radiokören pågår.

Mellan 2007 och 2018 var Peter Dijkstra chefsdirigent för Radiokören. Tillsammans gjorde de otaliga bejublade inspelningar och konsertframträdanden i Sverige och utomlands. Han har sedermera utnämnts till Radiokörens hedersdirigent. För närvarande är han chefsdirigent för Nederländska kammarkören, konstnärlig ledare för vokalensemblen MUSA och förste gästdirigent för The Gents. Hösten 2018 utnämndes han även till förste gästdirigent för Groot Omroepkoor, Nederlänska radions kör. Han är dessutom en efterfrågad gästdirigent hos bland andra BBC Singers och Collegium Vocale Gent. Peter är professor i kördirigering vid Högskolan för musik och dans i Köln, ledamot i Kungl. Musikaliska akademien och har tilldelats prestigefyllda Gyllene violinen och Eugen Jochum-priset. Som barn började han sjunga i sin fars gosskör, vilket till slut gav honom möjlighet att uppträda som gossopran på bland annat Nederländska nationaloperan. Han har studerat solosång och dirigering vid konservatoriet i Haag, där han examinerades summa cum laude, samt vid musikhögskolorna i Köln och Stockholm.

Med en kombination av konstnärlig integritet, intensitet och elegans har cellisten Truls Mørk spelat sig till toppen solisteliten. Han uppträder med de största orkestrarna runt om i världen och har nyligen gästat exempelvis San Franciscos symfoniorkester, Gewandhausorchester Leipzig, Orchestre de Paris och Tonhalle-Orchester Zürich för att nämna några. Mørk har spelat in de stora solokonserterna av Dvořák och Elgar liksom av de Britten och Sjostakovitj, och dessutom både Bachs och Brittens samlade cellosviter. Han har även inlett en turnéverksamhet med pianisten Behzod Abduraimov. Mørk är hängiven den nya musiken och har uruppfört mer än 30 verk, som Krzysztof Pendereckis Concerto for Three Cellos, Hafliði Hallgrímssons Cellokonsert och Einojuhani Rautavaaras Towards the Horizon.

Pianisten och tonsättaren Johan Ullén är i dag kanske mest känd för sina kompositioner men fick stort genomslag som pianist redan när han 2000 utsågs till Sveriges Radio P2:s Artist in Residence. Under residenstiden gjorde han ett stort antal radioinspelningar och direktsända konserter. Han har även gjort solistframträdanden med bland andra Kungliga Filharmonikerna, Sveriges Radios Symfoniorkester och Musica Vitae.

Som tonsättare ligger han bakom flera operor, senast den kritikerrosade Kärleksmaskinen till ett libretto av Sigrid Herrault, skriven till Piteå Kammaropera. Han har även skrivit solokonserter som Vaknatt för klarinett och kammarorkester, samt kammarmusik som den världsberömda sviten Dödssynderna för pianotrio. Den liksom mycket annan av Johans musik är helt eller delvis inspirerad av tango.

Han har studerat piano och komposition på Kungliga Musikhögskolan i Stockholm, samt för bland annat professor Liisa Pohjola vid Sibelius-Akademin i Helsingfors.

Pianisten och organisten Magnus Sköld har etablerat sig som en genreöverskridande artist med brett arbetsfält, efterfrågad som både solist, kammar- och orkestermusiker. Han ingår i Duo Avalon med cellisten Eva Maria Hux samt i Sköld/Thorell med saxofonisten Johannes Thorell. Med Johannes Thorell har han även spelat in albumet The Forbidden Saxophone med musik som förbjöds av nazisterna under andra världskriget. Han har även medverkat på exempelvis Svenska Kammarorkesterns inspelning av Brett Deans Etüdenfest. Säsongen 2016–2017 spelade han orgel i Folkoperans uppmärksammade uppsättning av Philip Glass Satyagraha. Han är anställd som kyrkomusiker i Tyresö församling där han även undervisar i orgelspel. Magnus har studerat vid Ersta Sköndal, Kungliga Musikhögskolan i Stockholm och Sibelius-Akademin i Helsingfors och tog sitt solistdiplom i piano 2004.

Ungefärlig konsertlängd: 1 tim 10 min (ingen paus)