Julkonsert 2023
Välkommen till en julkonsert i sagans tecken! Radiosymfonikerna och Radiokören bjuder på stämningsfulla carols och klassiska julsånger som Det är en ros utsprungen, och den filmiska musiken från Sergej Prokofjevs förtrollande balett Askungen ramar in programmet, som presenteras av Ella Petersson. Låt Sveriges Radios konserthus bli en oas i julstressen och kom i stämning tillsammans med oss.
Ett budskap om hopp och frid
Berwaldhallen bjuder på ett julprogram utöver det vanliga, med förtrollande balettmusik, medryckande carols och naturligtvis några julklassiker. Ett musikaliskt prisma där juleljusen lyser i delvis nya färger.
John Rutter är en av de mest firade samtida engelska körtonsättarna. Hans tresatsiga Gloria är måhända inte ett av de vanligaste julverken, men med hornens och trumpeternas jublande, klocklika fanfarer och den smittsamt glädjefyllda körsatsen skulle den kunna bli det. Oavsett, så är första satsen i Rutters Gloria en stämningsskapare av rang och ett klarröstat anförande av ett budskap som är smärtsamt aktuellt år 2023: ”Frid på jorden åt människor av god vilja.”
Som en röd tråd genom konsertprogrammet flätas satser ur Sergej Prokofjevs sagobalett Askungen in mellan hyllningskörer, carols och svenska julklassiker. Vi är nog många som hör Gardar Sahlbergs svenska text ”En dröm ger åt tanken vingar…” inombords när vi tänker på sagan om Askungen. Precis som Disneyfilmen är Prokofjevs balett inspirerad av Charles Perraults version av den klassiska sagan: glasskorna, den goda fen, styvmodern och styvsystrarna – mycket är sig likt. I baletten möter vi även årstidernas feer, som tillsammans med den goda fen förtrollar Askungen så att hon kan gå på bal.
I slottsträdgården dansar Askungen vals med prinsen, och deras kärlek spirar. Men när klockan slår vid midnatt måste Askungen fly hals över huvud, innan feernas förtrollning bryts, och tappar en av sina glasskor. Väl hemma igen drömmer hon om prinsen och deras underbara dans. Prinsen jagar i sporrsträck från land till land för att hitta den kvinna som glasskon passar på, som han blev förälskad i, men inte förrän han kommer hem igen finner han Askungen – och sagan får ett lyckligt slut.
Kanadensiska tonsättaren Eleanor Daleys stämningsfulla, lite vemodiga The Huron Carol är en flerstämmig sättning av den äldsta kända kanadensiska julsången: Jesus ahatonhia, som betyder ”Jesus är född” på det kanadensiska urfolket huronernas språk. Sången lär ha skrivits på 1600-talet av den franske missionären Jean de Brébeuf, som reste till huronerna.
Liksom sin landsman John Rutter är engelska Cecilia McDowall älskad och hyllad, och har skrivit mycket körmusik. Of a Rose är en dansant och variationsrik carol med samma symbolspråk som 1500-talshymnen Det är en ros utsprungen: Jungfru Maria som en ros på Jesajas träd. Jesusbarnet liknas också vid en ros: ”den späda rosen fina som doftar salighet”. Jan Sandströms sättning för kör a cappella från 1987 är nog hans mest kända och framförda verk; här framförs den tillsammans med en version för stråkorkester från 2007, och röst- och stråkklangerna smälter samman i rummet.
Kompositören och kyrkomusikern Gustaf Nordqvist skrev en mängd musik, inte minst för röst och för sina två egna huvudinstrument, orgel och piano. Till hans mest kända verk hör två slagdängor av kontrasterande slag: å ena sidan, den frustande romansen Till havs; å den andra, den innerliga, nästan bitterljuva Jul, jul, strålande jul med text av prästen Edvard Evers. Så känd har Nordqvists sång blivit att den amerikanske körledaren Norman Luboff skrev en engelsk text: Wonderful Peace.
Emmy Köhler undervisade, skrev krönikor och noveller, och komponerade sånger och barnvisor. I dag skulle hon nog kunna beskrivas som en ”one-hit wonder”, men å andra sidan – vilken hit är inte Nu tändas tusen juleljus. Liksom Köhlers sångvänliga barnvisor inbjuder den närmast instinktivt till allsång och liksom Jul, jul har den blivit ett omistligt inslag på den svenska julrepertoaren. Budskapet som Rutters Gloria frimodigt inledde konserten med knyter Köhler an till i slutet: ”Du stjärna över Betlehem, o, låt ditt milda ljus få lysa in med hopp och frid i varje hem och hus.”
Text: David Saulesco
Medverkande
Sveriges Radios Symfoniorkester, Radiosymfonikerna, är kända som en av Europas mest allsidiga orkestrar. De har en bred och spännande repertoar och ligger hela tiden i framkant. Orkestern har mottagit ett flertal utmärkelser och uppskattas för sin stora musikaliska bredd, men även för sina samarbeten med världens främsta kompositörer, dirigenter och solister.
Radiosymfonikerna har sedan 1979 varit knutna till Sveriges Radios konserthus Berwaldhallen. Förutom publiken på plats i Berwaldhallen, når orkestern många lyssnare via radion och digitala medier, samt genom sitt samarbete med EBU. Konserter strömmas även regelbundet via Berwaldhallen Play och sänds av Sveriges Television, vilket ger publiken ännu fler möjligheter att njuta av en av världens främsta orkestrar.
”Orkestern känner stor ödmjukhet inför musiken och har en underbar känsla för musikalisk inlevelse och kreativitet”, enligt Daniel Harding, Radiosymfonikernas chefsdirigent sedan 2007. ”Jag har aldrig dirigerat en konsert där orkestern inte har spelat med livet som insats!”
Radioorkestern grundades för första gången 1925 i samband med de första radioutsändningarna i Sverige. Sveriges Radios Symfoniorkester fick sitt nuvarande namn 1967. Orkestern har under åren haft flera framstående chefsdirigenter. Två av dem, Herbert Blomstedt och Esa-Pekka Salonen, har senare utnämnts till hedersdirigenter.
Radiokören har i över 90 år bidragit till utvecklingen av den svenska a cappella-traditionen. Under den legendariske dirigenten Eric Ericsons ledarskap fick kören ett stort internationellt renommé och räknas i dag bland världens främsta körer. Körmedlemmarnas förmåga att växla mellan kraftfulla solistiska insatser och att sömlöst smälta in i ensemblen skapar ett unikt och dynamiskt instrument som hyllas av musikälskare och kritiker världen över, liksom av de många dirigenter som utforskar och utmanar körens potential.
Sedan 1979 är Radiokörens hemmascen Berwaldhallen, Sveriges Radios konserthus. Förutom konsertpubliken når kören också miljontals lyssnare i etern och på webben genom Klassiska konserten i P2. Dessutom visas flera av konserterna på Berwaldhallen Play, vilket ger publiken ytterligare en möjlighet att komma riktigt nära en av världens bästa körer.
Säsongen 2019–2020 tillträdde Kaspars Putniņš som ny chefsdirigent och konstnärlig ledare för Radiokören, den tionde chefsdirigenten sedan kören bildades. Sedan januari 2019 är Marc Korovitch kormästare för Radiokören med ansvar för ensemblens kontinuerliga utveckling. Två av körens tidigare chefsdirigenter, Tõnu Kaljuste och Peter Dijkstra, utnämndes i november 2019 till hedersdirigenter. Båda har fortfarande nära kontakt med kören och gör återkommande gästspel.
Radiokören bildades samma år som Radiotjänst påbörjade sina sändningar och kören hade sin allra första konsert i maj 1925. Ambitionsnivån var hög redan från starten med ett uttalat mål att vara på högsta internationella nivå i allt från barockmusik till modern avantgarde.
Emilia Hoving är en av Finlands mest uppmärksammade unga dirigenter. Hon har verkat som assistent till Hannu Lintu med Finska Radions Symfoniorkester 2019 och Mikko Franck med Franska Radions Symfoniorkester 2020–22 och gjort flera inhopp på kort varsel som rönt goda vitsord. År 2021 belönades hon med Finlands kritikerförbunds pris, Kritikens sporrar, för sitt konstnärliga genombrott. Sedermera har hon gästat orkestrar som Kungliga Filharmonikerna, Luxemburgs Filharmoniker, BBC Symfoniorkester och Helsingfors Stadsorkester.
Säsongen 2023/24 debuterar hon med bland andra Sveriges Radios Symfoniorkester, Göteborgs Symfoniker, Kringkastingsorkestret, Royal Philharmonic Orchestra i London och Bournemouths Symfoniorkester. Med Helsingfors Stadsorkester kommer hon att delta i ett projekt som syftar till att lyfta fram bortglömd musik av finska 1900-talstonsättare. Hon leder även uruppförandet av Jean-Louis Agobets Nucleus med Franska Radions Symfoniorkester.
Sommaren 2022 debuterade hon i Japan med Yomiuri Nippon Symfoniorkester i Suntory Hall i Tokyo, och i Storbritannien med Philharmonia-orkestern. Säsongen 2022/23 debuterade hon i Australien på Adelaide Festival när hon ledde uruppförandet av Missy Mazzolis violinkonsert Procession med Adelaides Symfoniorkester och solisten Jennifer Koh.
Hon har studerat dirigering för Sakari Oramo och Atso Almila vid Sibelius-Akademin. Hon började studera dirigering för Jorma Panula 2015 och spelar sedan tidigare piano, klarinett och cello.
Malin Broman är första konsertmästare i Sveriges Radios Symfoniorkester sedan 2008. Under åren 2015–2020 var hon konstnärlig ledare för Musica Vitae, med vilka hon uruppförde över 20 verk och gjorde åtskilliga inspelningar och turnéer. 2019 efterträdde hon Sakari Oramo som konstnärlig ledare för Mellersta Österbottens Kammarorkester.
Som gästande konsertmästare har hon spelat med bland andra Londons Symfoniorkester, Mahler Chamber Orchestra och Philharmonia-orkestern. Som solist och musikalisk ledare har hon uppträtt med bland andra Tapiola Sinfonietta, Nordiska Kammarorkestern, Trondheim-solistene och australiska ACO Collective. Hon har uppträtt som solist med bland andra Göteborgs Symfoniker, Copenhagen Phil, BBC Skotska Symfoniorkester, Academy of St Martin in the Fields och Sveriges Radios Symfoniorkester, med dirigenter såsom Neeme Järvi, Andrew Manze och Daniel Harding.
De senaste åren har hon uruppfört solokonserter av Daniel Börtz, Britta Byström, Andrea Tarrodi och Daniel Nelson. Hon har gjort mer än 30 skivinspelningar, bland dem Carl Nielsens och Britta Byströms violinkonserter. Nyligen släpptes en skiva med verk av Laura Netzel, samt Stockholm Diary inspelad med Mellersta Österbottens Kammarorkester. Hennes inspelning av Mendelssohns dubbelkonsert med Simon Crawford-Phillips och Musica Vitae nominerades 2019 till en Grammy Award.
Våren 2020 uppmärksammades hennes inspelning av Mendelssohns stråkoktett, där hon spelade alla instrument och stämmor själv. Ytterligare två inspelningar i samma anda har följt: Britta Byströms oktett A Room of One’s Own, samt Johan Halvorsens Passacaglia inspelad med Radiosymfonikernas solokontrabasist Rick Stotijn.
2001 grundade hon Change Music Festival i Kungsbacka. Hon är även medgrundare av Kungsbacka Pianotrio som givit mer än 700 konserter världen över, och Stockholm Syndrome Ensemble som består av några utav Europas bästa kammarmusiker.
Sedan 2008 är Malin Broman ledamot i Kungliga Musikaliska Akademien. 2019 mottog hon H.M. Konungens medalj av 8:e storleken för sina betydande insatser inom svenskt musikliv. Hon är även violaprofessor vid Edsbergs Musikinstitut. Av Järnåkerfonden lånar hon en Stradivarius-violin från 1709 och en Bajoni-viola från 1861
Ella Petersson är ansvarig för P2:s musik och språkutbud och har tidigare varit musikredaktör på Sveriges Television med ansvar för den klassiska musiken och musikdokumentärerna, och är även känd som programledare för Kulturstudion och Kulturfrågan Kontrapunkt. Hon var under flera år producent och programledare på Sveriges Radio P1 och P2, bland annat med programmen Bänkad med Ella, Såpoperastudion och morgonprogrammet Aurora. Ella Petersson är utbildad i musikvetenskap, litteratur och kultur vid Stockholms universitet, sång vid Operastudion samt radioproduktion på magisternivå vid Dramatiska Institutet.
Musiken
Michael Praetorius fyrahundra år gamla julros som traditionell psalm må vara en favorit, men i färgprakt och klang överträffas den ändå av Jan Sandströms fria körsats från 1995. Här är rosens knopp de ordlösa harmonier som en åttstämmig körgrupp sjunger con bocca chiusa (med stängd mun) genom hela satsen. Då en motkör ansluter genom att sublimt och oändligt långsamt sjunga Praetorius julkoral i fyra stämmor slår den prunkande rosen ut i himmelska nyanser. Långsamheten, de sammansmälta klangerna och de långa linjerna skapar ett tillstånd av salighet som får vem som helst att tro på julens mirakel.
Melodin till koralen kom till redan under medeltiden och sången med den tyska texten Es ist ein Ros enstprungen publicerades första gången 1582, då som en katolsk hymn med nitton strofer. Rosen symboliserar Jungfru Maria, som härstammar från Jesse stamträd, det vill säga från kung Davids far Jishaj. Historien om textens ursprung och den tyske munk som på sin julaftonspromenad hittade en blommande ros och placerade den bredvid en Mariabild på altaret i sin kyrka i Trier är näpen, men möjligen uppdiktad.
Test: Anna Hedelius
Jul, jul, strålande jul är en av våra mest kända svenska julsånger med musik av Gustaf Nordqvist och text av Edvard Evers. Sången komponerades 1920, ursprungligen för soloröst och orgel, och blev snabbt ett vanligt inslag på julottan. Den omarbetades för kör 1940. Under lång tid har Jul, jul, strålande jul legat på andra plats på STIM:s lista över de mest spelande julsångerna.
Sången finns även i en engelsk version med text av den kände amerikanske körledaren och musikarrangören Norman Luboff, under titeln Wonderful Peace. Luboff, som även var gift med en svenska, belönades för övrigt 1985 med Hugo Alfvénpriset.
Ungefärlig konsertlängd: 1 tim 20 min
Biljetter
Fler konserter
Trettondagskonsert 2024
Musikaliska fyrverkerier väntar i Berwaldhallens trettondagskonsert med Radiosymfonikerna och Radiokören, skådespelaren Mattias Nordkvist och gästartisterna Johanna Wallroth och Ola Eliasson.
Jubileum för Hillborg med Esa-Pekka Salonen
Sveriges Radios Symfoniorkester, Radiokören, Eric Ericsons Kammarkör och solister i världsklass i musik av jubilerande Anders Hillborg, en av dagens mest uppmärksammade svenska tonsättare.
Rucklarens väg enligt Barbara Hannigan
Igor Stravinskys opera i en halvscenisk uppsättning med Radiokören, Svenska Kammarorkestern och solister från Equilibrium Young Artists, signerad stjärndirigenten Barbara Hannigan.