Rucklarens väg enligt Barbara Hannigan
Igor Stravinskys neoklassiska opera från 1951 är en moralsaga om en ung mans uppgång och fall. Den kanadensiska operasångerskan och dirigenten Barbara Hannigan leder denna halvsceniska uppsättning med Svenska Kammarorkestern, Radiokören och solister från det internationella mentorskapsinitiativet Equilibrium Young Artists.
I Svenska Akademiens ordbok står ”ruckla: festa, rumla, supa; leva i sus o. dus, föra ett utsvävande liv”.
Rucklarens väg är på många sätt typisk för Igor Stravinsky. Det är en på samma gång tillbakablickande och nyskapande opera, både underfundig och övertydlig. Till och med karaktärernas namn är fabelaktiga: den sanna kärlekens hjältinna Anne Trulove (Tamara Bounazou); den djävulska Nick Shadow (Douglas Williams) med sina mörka baktankar; rucklaren själv, Tom Rakewell (Elgan Llŷr Thomas) – ”rake” är det engelska ordet för rucklare; den excentriske auktionsutroparen Sellem (Robin Bailey); den skäggiga damen Baba the Turk (Maggie Reneé); samt bordellmamman Goose – en anspelning på Gåsmors sagor – dårhusväktaren och pappa Trulove (Tristan Hambleton).
Barbara Hannigan, den hyllade operasångerskan som nått stora framgångar även som dirigent, leder denna halvsceniska föreställning regisserad av Josie Daxter. Föreställningen ges även i Örebro konserthus och Kölnerfilharmonin. Solisterna, som kommer från Barbara Hannigans mentorsprogram Equilibrium Young Artists, levandegör operan med kostymer, attribut, sceniska förflyttningar och suggestiv ljussättning.
Igor Stravinsky var känd för musikaliska påhitt och tvära kast. I 1910-talets Paris hade Ryska balettens föreställningar till hans musik fått både publik och kritiker att tappa andan (”Barbariskt!” utbrast den franska pressen om Våroffer). Stravinsky hade eldat på sin ryska glöd tills gnistorna yrde och dissonanserna sprakade. Där, i trettioårsåldern, hade han hittat sin nisch: att göra något helt nytt inom ramarna för något välkänt.
Knappt fyrtio år senare hade Stravinsky hunnit med flera byten av både musikalisk stil och adress. I Kalifornien var klimatet milt. Stravinsky gick och funderade på att skriva en opera på engelska nu när han blivit amerikansk medborgare. Han hade sett en utställning i Chicago med en serie etsningar av den engelska 1700-talskonstnären William Hogarth och fastnat för den färgstarka berättelsen om en ung man som överger sin fästmö för ett liv i storstaden och går under. Serien hette ”En rucklares väg”. Nu behövdes någon som kunde skriva ett riktigt bra libretto till hans opera.
Stravinsky älskade konst och litteratur. I Frankrike var han nära vän med Pablo Picasso, och i sitt hem i Beverly Hills ordnade han litterära lördagsluncher för ett gäng brittiska avantgarde-författare. Bland dem fanns poeten W.H. Auden, som visade sig ha absolut gehör för sångbara textlinjer. Tillsammans med Auden och hans samarbetspartner (och älskare) Chester Kallman påbörjade Stravinsky sin enda helaftonsopera, Rucklarens väg. Den hade premiär i Venedig 1951.
I Rucklarens väg ser vi musikhistorien, särskilt 1700-talet, genom en skrattspegel. Här hamnar Mozartinspirerade kadenser på sniskan, baslinjerna hittar inte tillbaka till ursprungstonarten och drillar à la Händel far på villovägar. Barocka recitativ ackompanjeras av tidstypisk cembalo men harmoniken klingar modernistiskt. ”Konst är friare när den är mer begränsad… Min frihet kommer att bli så mycket större och mer meningsfull ju snävare mitt handlingsfält är,” sade Stravinsky.
Text: Janna Vettergren & David Saulesco
Medverkande
Radiokören har i över 90 år bidragit till utvecklingen av den svenska a cappella-traditionen. Under den legendariske dirigenten Eric Ericsons ledarskap fick kören ett stort internationellt renommé och räknas i dag bland världens främsta körer. Körmedlemmarnas förmåga att växla mellan kraftfulla solistiska insatser och att sömlöst smälta in i ensemblen skapar ett unikt och dynamiskt instrument som hyllas av musikälskare och kritiker världen över, liksom av de många dirigenter som utforskar och utmanar körens potential.
Sedan 1979 är Radiokörens hemmascen Berwaldhallen, Sveriges Radios konserthus. Förutom konsertpubliken når kören också miljontals lyssnare i etern och på webben genom Klassiska konserten i P2. Dessutom visas flera av konserterna på Berwaldhallen Play, vilket ger publiken ytterligare en möjlighet att komma riktigt nära en av världens bästa körer.
Säsongen 2019–2020 tillträdde Kaspars Putniņš som ny chefsdirigent och konstnärlig ledare för Radiokören, den tionde chefsdirigenten sedan kören bildades. Sedan januari 2019 är Marc Korovitch kormästare för Radiokören med ansvar för ensemblens kontinuerliga utveckling. Två av körens tidigare chefsdirigenter, Tõnu Kaljuste och Peter Dijkstra, utnämndes i november 2019 till hedersdirigenter. Båda har fortfarande nära kontakt med kören och gör återkommande gästspel.
Radiokören bildades samma år som Radiotjänst påbörjade sina sändningar och kören hade sin allra första konsert i maj 1925. Ambitionsnivån var hög redan från starten med ett uttalat mål att vara på högsta internationella nivå i allt från barockmusik till modern avantgarde.
Svenska Kammarorkestern bildades 1995 i Örebro med hög ambition från start. Hösten 1997 tillträdde Thomas Dausgaard som chefsdirigent och satte igång ett projekt som haft stor betydelse för ensemblens utveckling: att spela in Beethovens samtliga orkesterverk. Under dessa inspelningar hittade orkestern sitt unika tonspråk – en liten ensemble på bara 39 personer som kan spela så att det låter som en hel symfoniorkester.
Orkestern har regelbundet turnerat världen över och förärats med hyllade recensioner i länder som Japan, USA, Storbritannien, Österrike och Frankrike, såväl under BBC Proms som på Festspelen i Salzburg. Genom samarbeten med dirigenter som Thomas Dausgaard och Andrew Manze har orkestern fått en bred repertoar och stor trygghet i såväl barocken och klassicismen som i den moderna musiken, där också nära samarbeten med tonsättare som HK Gruber och Brett Dean har bidragit till orkesterns utveckling.
Hösten 2019 tillträdde klarinettisten och dirigenten Martin Fröst som chefsdirigent för Svenska Kammarorkestern. Tillsammans kommer de att fokusera på en musikresa som utforskar Mozarts historiska fotavtryck i Europa genom hans resor. Projektet blir orkesterns första gröna turné med flitigt nyttjande av Europas tågnätverk.
Kanadensiska sopranen och dirigenten Barbara Hannigan är en av världens främsta musiker som belönats med ett otal priser och utmärkelser för sitt mångfasetterade konstnärskap. Hösten 2019 tillträdde hon som förste gästdirigent för Göteborgs Symfoniker. Som dirigent gästar hon också bland annat Londons och Torontos symfoniorkestrar, Münchenfilharmonikerna och är artist-in-residence vid Franska radions filharmoniska orkester. Som sångerska uruppför hon rollen som Gerda i den engelska versionen Hans Abrahamsens Snedronningen vid Bayerska statsoperan i München och återvänder till Hamburgs statsopera som titelrollen i Bergs Lulu. Nyligen gjorde hon även titelrollen i Michael Jarrells opera Bérénice vid världspremiären på Parisoperan.
Hon har uruppfört fler än 85 verk, däribland sångcykeln Let Me Tell You av Hans Abrahamsen, One av Michel van der Aa och La plus forte av Gerald Barry. Bland andra tonsättare hon haft nära samarbeten med kan nämnas Karlheinz Stockhausen, György Ligeti och Brett Dean. Sedan 2017 driver hon mentorsprogrammet Equilibrium Young Artists som uppmuntrar och stöttar unga yrkesmusiker i sin tidiga karriär.
Musiken
Första akten börjar på den engelska landsbygden. Tom Rakewell uppvaktar Anne Trulove, men hennes pappa tvivlar på att han är en lämplig make. Pappa Trulove försöker förmå Tom att skaffa sig ett jobb, men Tom väljer i stället att lita på att lyckan står honom bi i livet. När Tom önskar att han hade pengar visar sig plötsligt en främling, Nick Shadow, som berättar att Tom skall få ärva en förmögenhet efter en rik farbror. Nick erbjuder sig också att gå i tjänst som Toms betjänt, och tillsammans reser de till London för att lösa ut arvet.
Väl i storstaden introduceras Tom av sin nye betjänt till de osedliga nöjena som erbjuds på Londons bakgator. Mot bättre vetande och trots sitt plågade samvete lockas Tom till att spendera en natt med bordellmamman Mother Goose. Hemma på landsbygden anar Anne oråd och ger sig av efter Tom, för att rädda honom.
När andra akten börjar är Tom uttråkad och desillusionerad. Tom önskar att han var lycklig; då föreslår Nick att han friar till den beryktade skäggiga damen, Baba the Turk. Kort därefter kommer Anne fram till Toms bostad i London och möter det nygifta paret på väg hem från kyrkan. Anne blir förfärad, och fastän han är fylld av ånger och kval, ber Tom henne att gå igen.
Tom är inte lycklig i sitt nya äktenskap. Baba är hetlevrad och excentrisk, och paret grälar hetsigt. Nick kommer till Tom i drömmen och visar honom en makalös maskin som Nick påstår kan förvandla stenar till bröd. Tom vaknar till och önskar att det han drömde var sant –och framför honom står oförklarligt maskinen han sett i sin dröm. Tom hoppas att han med maskinens hjälp kan göra världen bättre och därmed göra sig förtjänt av Anne igen. Nick, å sin sida, fokuserar på möjligheten att tjäna en hacka på den makalösa maskinen.
Tredje akten inleds under en auktion där den ruinerade Toms alla ägodelar skall säljas av Sellem, en manisk auktionsförrättare. Till och med Baba är till salu; hon har varit som förstenad ända sedan hon och Tom grälade. Under auktionen vaknar hon till liv igen, och fortsätter gräla med besökarna på auktionen. Baba uppmanar Anne att söka upp Tom, berättar att han fortfarande älskar henne och varnar henne för Nick Shadow, innan hon ger sig av.
På en kyrkogård avslöjar Nick vem han egentligen är, och avkräver Tom hans odödliga själ. Nick erbjuder honom dock en sista chans: ett hasardspel, som Tom mot alla odds vinner. Men när Nick sjunker ner i graven egentligen ämnad åt Tom förlorar han slutligen förståndet. Tom hamnar på dårhuset Bedlam, där han tror sig vara guden Adonis som inväntar sitt bröllop med gudinnan Venus. När Anne besöker Tom ser han henne som Venus, och ber henne sjunga honom till sömns. Anne lämnar Tom i tysthet, och när han vaknar igen ensam, dör han.
Text: David Saulesco
Ungefärlig konsertlängd: 3 tim inkl paus
Biljetter
Fler konserter
Radiokören & Nils Landgren: Sonnets of Darkness and Love
Ett av Sven-David Sandströms sista verk Sonnets of Darkness and Love med trombonisten och vokalisten Nils Landgren och Radiokören under ledning av chefsdirigent Kaspars Putniņš.
MISSA SOLEMNIS MED BLOMSTEDT
Hedersdirigent Herbert Blomstedt leder Sveriges Radios Symfoniorkester, Radiokören och solister av högsta klass i Ludvig van Beethovens symfoniska Missa solemnis.
BACHS H-MOLLMÄSSA
Kaspars Putniņš leder Radiokören och Sveriges Radios Symfoniorkester i Johann Sebastian Bachs mäktiga mässa i h-moll.